Nacka 2012-03-09
	Nacka Miljövårdsråd

Yttrande över utställd Översiktsplan för Nacka

Inledning

Nacka Miljövårdsråd har med intresse tagit del av Nacka kommuns förslag till översiktsplan och vill framföra sina synpunkter i det följande.

Rent allmänt gäller att materialet är välgjort och lättläst. De tidigare av kommunen gjorda grönstruktur- och kustprogrammen har fått stort utrymme i översiktsplanen, vilket vi tolkar som att medvetenheten om naturmiljöns värde har ökat.

Vår förening tycker dock att planen är väl oprecis – lite svävande vad gäller avsikter och ambitioner på många punkter. Kommunledningen vill naturligtvis ha så många dörrar öppna som möjligt i framtiden, men ska planen tjäna som riktmärke för såväl kommuninnevånarna som politiker och tjänstemän så krävs en ökad tydlighet om vad man egentligen vill.

Att den gamla planen från 2002 inte betraktades som bindande i något som helst avseende är vi sorgligt väl medvetna om.

Ökningen av antalet innevånare i kommunen, som tas upp på flera ställen i materialet, är ingen naturlag. Frågar man kommuninnevånarna så finns oftast ingen önskan om att kommunen ska bli större, ambitionen ligger på annat håll.

Det kanske viktigaste problemet för Nacka kommun framöver torde vara infrastrukturen, framför allt kommunikationerna. Fantasierna om tunnelbana måste nog ses som just ...... fantasier. Varken Nacka eller Värmdö är planerade för tunnelbana. Detta inser varje förnuftig människa, varför kommunikationerna i kommunen och mellan Stockholm och kommunen måste bygga på en mer realistisk grund och andra lösningar.

Nacka grön kommun

Nacka är sedan 1995 på egen begäran en ekokommun, vilket bland annat innebär att anpassa sig till de fyra systemvillkoren enligt Det Naturliga Steget.

Det målet måste bibehållas trots att kommunen står inför ett hårt expansionstryck på grund av befolkningstillväxten i regionen. För att Nacka ska ge intrycket av grön kommun är det nödvändigt att särskilt värna om de större sammanhängande grönområdena i kommunen, Erstavik-Nackareservatet, Velamsund och Nyckelviken. Kommunen måste aktivt bidraga till att dessa kan förbli i princip i nuvarande skick.

Förutom de större kvarvarande grönområdena måste andra ur ekologisk synvinkel viktiga områden skyddas. Sådana områden är stränder och våtmarker, områden som spelar stor roll i ekosystemet. Nackas 40 småsjöar är i detta sammanhang av stor vikt. Här har kommunen under många år visat stor tvehågsenhet. Miljövårdsrådet hoppas på en bättring härvidlag. I Nacka finns också små skogspartier insprängda i bebyggelsen. Dessa har stort värde som lek- och rekreationsområde och måste bevaras.

Vi anser att följande viktiga riktlinjer inte blivit fullt ut tillvaratagna i översiktsplanen.

• Ytor som inte är/har varit bebyggda ska bevaras, oavsett storlek;
• Möjligheterna att förtäta utan att det inkräktas på grönområdena ska tas till vara;
• Bebyggelsen i anslutning till obebyggda grönområden ska planeras så att miljön inom grönområdena inte försämras utan förbättras.
• Varje gång något nytt byggs ska mer grönvolym (bladyta) i kommunen tillföras än vad som tas bort;
• Stränder ska ej privatiseras, och strandskyddslagens syften ska följas. Det är viktigt att marinor inte tillåts ianspråkta för stora strandområden.
• Det är väsentligt att bevara spridningskorridorer för djur och växter.

Expansionstakt

Ökningen av antalet innevånare i kommunen, framställs som en naturlag, som inte går att påverka, utan övrig planering måste underkastas denna. Så är naturligtvis inte fallet utan kommunen har många möjligheter att styra hur många innevånare man önskar vara lämpligt. I andra sammanhang erkänns ju detta. T.ex. framhåller kommunen nu, att man måste bromsa bostadsbyggandet för att vägarnas (och Skurubrons) kapacitet inte räcker. Det går alltså att styra bostadsbyggandet och Nacka Miljövårdsråd anser att detta skall göras utifrån ett vidgat samhällsperspektiv med demokratiskt hänsynstagande.

Vi ser ingen anledning till att Nacka kommun skall inneha en tätposition vad gäller störst befolkningsökning i Sverige strax efter Stockholm, Göteborg och Malmö.

Enkäter bland kommuninnevånarna har ju klart visat att man önskar en mycket långsammare expansionstakt eller ingen alls.

Vi motsätter oss alltså den snabba utbyggnadstakt som förutsättes under några av de kommande åren i avsnitten om bostadsbyggande och befolkningsförändring, båda alternativen svarar mot en alltför snabb utbyggnad av Nacka. Mer rimligt vore en utbyggnad som leder till en årlig befolkningsökning med mindre än 1%.

Det är viktigt att den sociala infrastrukturen utvecklas i takt med den fysiska expansionen, bland annat i brottsförebyggande syfte. Dit hör sociala nätverk, grannsamverkan, föräldraföreningar och föreningsliv. Detta kan inte förväntas ske med den snabba utbyggnadstakt som föreslås.

Den f.d. industrimarken på västra Sicklaön är lämplig för bebyggelse med bostäder och icke störande arbetsplatser men vi anser att utbyggnaden bör ske långsammare för att undvika att det senare uppstår brist på mark lämplig för bebyggelse. Forskning har visat, att det är mycket viktigt för boendekvalitén och människors hälsa, att det finns en god naturmiljö även nära och bland bostäderna. Detta måste beaktas även vid den planerade täta bostadsbebyggelsen på Västra Sicklaön.

Riksintressen

Till riksintressena i Nacka hör kusten, stränderna och den gröna vatteninfarten mot Stockholm. Miljövårdsrådet är mycket angeläget om att detta bevaras. Vi motsätter oss därför bebyggelse längs kust och stränder på det sätt som föreslås i översiktsplanen.

Resursutnyttjande och energiåtgång

Enligt kommunens övergripande mål ska effektivt resursutnyttjande vara underordnat långsiktigt hållbar utveckling.

Även detta talar för att ökade satsningar bör göras på kollektivtrafik, och att satsningar på biltrafik bör minskas.

Andra möjligheter till energihushållning bör tas till vara. Så t.ex. bör bebyggelse på norrsluttningar undvikas, då det omöjliggör tillvaratagande av den värme som solen ger.

Stadsplanering

I kapitlet "Stadsbyggnadsstrategier" talas om fördelarna med en tät stad, detta är förvisso sant under förutsättning att den "täta staden" tillkommit på ett planerat sätt. Nacka Miljövårdsråd har inget principiellt att invända mot en förtätning av västra Sicklaön men vi menar att en stadsplan måste upprättas så att denna förtätade stadsdel fungerar som en stad. En stadsmässig miljö kräver arbetsplatser och arbetsplatser kräver goda kommunikationer, i konkurrens med andra kommuner runt Stockholm så saknar Nacka tunnelbana. Nu förordar översiktsplanen att tunnelbanan byggs ut till Nacka, men om detta dröjer kanske 20 år eller kanske aldrig ens kommer tillstånd så blir det svårt att förhindra att den tänkta stadsmiljön mest blir en sovstad.

Av det som byggts i Nacka och då framför allt på Sicklaön kan man inte skönja någon plan för stadsmässighet. De olika bostadsområden som tillkommit på Sicklaön under 1900-talet kan i några fall vara relativt trivsamma, till ex Järla Sjö men helt utan sammanhang med omgivningen. Framför allt är det en genomtänkt plan för kommunikationer och då framför allt för fotgängare som saknas.

I den planering som nu försiggår finns inget som tyder på att man tänker några djupare tankar om infrastrukturen.

Som fotgängare i stadsmiljö skall man kunna promenera med barnvagn eller rollator mellan bostadsområdena, inte som nu tvingas gå i nerslitna och sunkiga tunnlar (till ex. vid Nacka station eller vid Järla station) eller på broar som i första hand är tänkta för bilar.

Bristen på genomtänkta stadsplaner kommer med stor sannolikhet också att uppenbara sig i resten av kommun under kommande årtionden, varför det är hög tid att ledande politiker förstår att det inte går att ge bygglov hur som helst utan tanke på sammanhanget med en planerad helhet avseende kommunikationer, inkluderat gångvägar.

Problemet med avsaknad av "barnvagns- och rollatorperspektiv" i planeringen är generell i Nacka, således inte bara västra Sicklaön.

Nacka Miljövårdsråd vill således att kommunen arbetar fram en stadsplan för en stadsmässig miljö för i första hand Sicklaön. Vi vill också att man gör en stadsplan för Sicklaön där tunnelbana till "Nacka centrum" finns och en alternativ plan där Nacka saknar spårbundna allmänna kommunikationer förutom Saltsjöbanan (vilket är det troliga scenariet under överskådlig tid).

Vi tycker att Nacka kommun ska lära av Stockholms stad hur bebyggelseplanering ska gå till, d.v.s. kommunen ska planera ett visst område i detalj innan det tillåts bebyggas. I Nacka har det uppenbarligen i alla tider varit så att markägare och byggföretag drivit kommunen framför sig. Det kommunala planerandet har skett i brådska. Någon professionell idé om hur det framtida "stadslandskapet" i centrala Nacka ska se ut och fungera, bl. a. kommunikationsmässigt, har aldrig funnits.

Det är dock viktigt att expansionen sker så nära Stockholm som möjligt för att minimera resandet. Utbyggnad och förtätning i kommunens periferi måste hållas tillbaka så långt det låter sig göras. Ett sätt är att inte tillåta styckning av större sportstugetomter.

Tillkommande bebyggelse bör endast planeras i goda kollektivtrafiklägen.

Markområden

Vi anser att det är synnerligen viktigt att bevara de markområden som aldrig varit bebyggda. Exempel på markområden som inte bör bebyggas är Ryssbergen, Sågtorp-Drevingeområdet, Tollare, Kil, och Ramsmora. Speciellt bör det arbetsplatsmområde vid Gungviken-Drevinge som betecknats som A6 inte komma till stånd annat än vad gäller existerande transformatoranläggning och återvinningsanläggning.

Vi anser att alla kvarvarande obebyggda områden bör skyddas som naturreservat, inte bara de områden som enligt planen föreslås få ett sådant skydd. Viktigt är att Erstavik, inklusive Sågtorp-Drevinge, får ett sådant skydd men med bevarande av jord- och skogsbruk.

Saltsjöbaden och Fisksätra

Stora delar av Saltsjöbaden är av riksintresse och "kulturmiljö av lokalt intresse". Där finns även mycket natur med högre upplevelsevärden samt bostadsnära grönytor av betydelse. Därför anser vi att villakaraktären ska bevaras och föreslagen tätare och högre bebyggelse ska utgå ur översiktsplanen.

Det är väsentligt att Gröna Dalen och det för spårvagnsdepå planerade området betecknat A7 vid Fisksätra bevaras som grönområde så att Skogsöreservatet hänger ihop med Erstaviksområdet med en bevarad spridningskorridor.

Fisksätra holme bör inte bebyggas utan förbli grönområde.

Vidare bör hela Svärdsö ges skydd som naturreservat. Ingen småbåtshamn eller förskola bör lokaliseras dit.

Boo

Begyggelsen i Tollare bör begränsas till det tidigare pappersbrukets område. I övrigt bör området bevaras som grönområde och inkluderas i naturreservatet.

Vidare är vi positiva till att områdena kring Ramsmora och Skarpnäs ges skydd som naturreservat. Naturreservat Skarpnäs bör inkludera Telegrafberget.

Naturreservat Velamsund bör utvidgas till att omfatta hela det område som betecknats som "kärnområde" för den regionala grönstrukturen. Naturreservatsreglerna måste följas, det bör inte byggas nya stora byggnader eller parkeringsplater inom reservatet.

Arbetsplatsområdet vid Kil betecknat A4 innehåller stora naturvärden och bör istället sparas som ett grönområde.

Sicklaön

Ryssbergen bör i sin helhet ges skydd som naturreservat.

Vi ser med tillfredsställelse att det beslutats att Skuruparken skall ges skydd som naturreservat.

Drottninghamnsområdet bör ges skydd som naturreservat, en utvidgning av Nyckelvikens reservat.

Vi anser att överdäckning av motorleden vid Nacka Centrum kan vara en bra idé.

Älta

Det är väsentligt att man gör som det står i samrådsversionen av översiktsplanen, och även i kortversionen: "Omvandlingen av Älta centrum genomföres i samarbete med berörda intressenter." istället för att som nu föreslås bygga en ny livsmedelhall mellan motorvägen (Tyresövägen) och Ältabergsvägen som kan förväntas konkurrera ut Älta centrum.

Luftföroreningar

En förtätning av bebyggelsen kan innebära att miljökvalitetsnormen överskrids även om utsläppen av kväveoxider minskar. Allt mer tyder på att bilavgaser bidrar till ökningen av luftvägssymtom, bl.a. astma, hos befolkningen.

Vad Nacka kan göra för att minska luftföroreningarna är i första hand att understödja trafik som ger inga eller lite avgaser. Hit hör kollektivtrafiken i dess olika former. Vidare ska man undvika större förtätningar i perifera områden, som till exempel Skogsö, Älgö och Telegrafberget i Boo, områden som ej förmår "bära upp" en reguljär kollektivtrafik.

Vatten och avlopp

Spill- och dagvattenavlopp från bebyggelse och vägar är ett problemområde som kan skrivas mycket om, framför allt i en skärgårdskommun som Nacka med grunda jordar och mycket fritidsbebyggelse. Vi anser naturligtvis att allt avloppsvatten och i vissa sammanhang även dagvattnet ska renas. Vi menar emellertid att fastighetsägare inte ska tvingas ansluta sig till kommunalt avlopp om vederbörande kan lösa frågan lika bra eller bättre på annat sätt. Framdragningen av vatten och avlopp tvingar nu, av ekonomiska skäl, fram förtätningar som av andra skäl är mindre lämpliga. Mycket av det som släpps ut i avloppen, till exempel urin ock fekalier, är i grunden värdefulla näringsämnen som blir till ett reningsproblem i samma stund som de blandas med ett annat värdefullt ämne, nämligen rent vatten - som ju bara är ett transportmedium i detta sammanhang.

Vi tycker även att kommunen ska undersöka användning av avlopp, sopor m.m. till produktion av biogas.

Buller

Buller har kommit ett bli ett allt större miljöproblem vilket nog delvis hänger det samman med att toleransnivån har sänkts bland gemene man. Det buller och oljud som fanns på spårvagnarnas och de tunga industriernas tid övertrumfar säkerligen dagens buller flera gånger om.

När bullerproblemet tas upp så är det så gott som alltid störande buller i boendemiljöer som avses och skall åtgärdas på något sätt. Nacka Miljövårdsråd vill dock peka på att buller kan upplevas som störande även ute i naturen.

Både Erstaviks fideikommiss, Velamsund och Nyckelviken - kommunens tre paradgrönområden - är illa ansatta av störande trafikbuller - både från biltrafik och tågdito. Vi skulle därför gärna se ett bullerplank på södra sidan av motorvägen vid Östervik.

Självklart finns andra störande trafikleder som borde kunna avskärmas, till ex. Värmdöleden och Tyresövägen, men vi kan inte peka mer exakt var. Tyresövägen ligger som bekant huvudsakligen inte heller i Nacka.

Saltsjöbanan har kommit att bli ett problem trots att tåget gått på samma banvall i 120 år. När Tollareområdet är färdigexploaterat kommer med all säkerhet klagomål på bullret från tåget även därifrån.

Trafik och vägar

Vi förordar en samhällsplanering som

• underlättar och stimulerar gående och cyklande utan exponering för avgaser;
• underlättar och stimulerar till resor med offentliga kommunikationer framför resor med bil;
• underlättar och kräver avgasfri trafik framför avgasbildande;
• minimerar behovet av transporter;
• minimerar asfaltering av markytor.

Vi anser inte att dessa riktilinjer fått vara tillräckligt rådande i översiktsplanen.

Vi motsätter oss byggande av Österleden.

Vidare motsätter vi oss byggande av en väg genom Ryssbergen över Svindersviken till Kvarnholmen.

Vi motsätter oss också byggandet av en ny Skurubro nu. Istället bör en ny påfart från Björknäs med accelerationssträcka byggas och kollektivtrafiken förbättras så att fler väljer att åka kommunalt vilket avlastar vägnätet. Därefter bör man förutsättningslöst undersöka om den mest rimliga åtgärden för framtiden är att bygga en spårförbindelse, en motorvägstunnel eller en motorvägsbro.

Kollektivtrafik

Det nuvarande systemet med kollektivtrafik från alla delar av Nacka i huvudsak till Slussen bör bibehållas. En tunnelbanelinje som slutar vid Nacka Centum med ny bussterminal där skulle leda till fler byten och därför en försämring för kollektivresenärerna. En tågförbindelse huvudsakligen i ytläge från Saltsjö-Järla via Forum till Boo och Gustavsberg bör prövas.

Konvertering av Saltsjöbanan till snabbspårväg innebär att kapaciteten för varje tåg minskar då antalet vagnar minskar. Den föreslagna omläggningen av sträckningen till en krok runt Henriksdalsberget medför förlängd transporttid. Konvertering medför ombyggnad av stationerna och kanske rivning av stationshus, för att få rätt höjd på plattformarna.

Ett bättre alternativ är det som tidigare framförts: att Saltsjöbanan får behålla sin nuvarande vagnstandard och nuvarande sträckning genom Henriksdalsberget och nuvarande depå vid Neglinge och att snabbspårvägen från Lugnet antingen dras till Sickla station eller angör till Saltsjöbanan vid Henriksdal.

Busstrafiken mellan Värmdövägen (vid Sickla bro) och Danvikstull brukar som regel fungera väl med eget kollektivkörfält. Den bör få gå kvar på detta sätt men skulle man överväga att lägga vägen i tunnel genom Henriksdalsberget är det viktigt att busstrafiken inte får försämrade förhållanden.

Som komplettering eller alternativ till bussar och bilar finns spårbilar. Här skulle man t o m kunna använda utrymme över befintliga motorvägar. Detta alternativ borde belysas i översiktsplanen.

Kollektivtrafik för geografiska delområden

Fisksätra/Saltsjöbaden

Man bör bygga ytterligare dubbelspårssträckor på Saltsjöbanan för att kunna förbättra Saltsjöbanans turtäthet och minska känsligheten för förseningar.

Älta

Grundläggande för en god trafik för ältaborna är en god trafik till andra närbelägna platser med bättre trafik än Älta såsom Skarpnäck, Tyresö Centrum (Bollmora), Alléplan och Handen. Älta hade tidigare bättre förbindelser med Alléplan och södra Stockholm.

Vi föreslår en ny busshållplats för motorvägsbussar på Tyresöleden vid Ekstubben, d v s vid anslutningen mot Ältavägen. Detta skulle ge möjlighet till omstigning mellan linjer mot Älta och Nacka i övrigt samt bussar mot Trollbäcken, Vendelsö, Handen, Tyresö och Södra Stockholm. Motorvägshållplatsen skulle göra infartsparkeringen vid Ekstubben attraktiv och meningsfull.

Cykelvägar

Det är väsentligt att cykelvägnätet byggs ut så att det bildar en sammanhängande helhet, cykelvägnätet specificeras inte alls i markanvändningen till skillnad från i gällande översiktsplan från 2002.

Följande grundkrav gäller för cykelbanor:

• Bredare bana, väl underhållen (Jämn asfalt, prioriterad sopning och plogning)
• Väl utmärkt cykelbana (t ex särskild färg), så att den respekteras av fotgängare och bilister.
• Korsningar utformade med omsorg för cyklisternas komfort och säkerhet (d v s stopptecken för korsande bilister, ev. också gupp)
• Cykelbanor ska ej ligga intill väg för avgasbildande trafik. För att minska cyklisternas exponering för bilavgaser är det lämpligt med 3-5 meter mellan väg och cykelbana. Häck eller trädallé ökar effekten av utspädningen.

Vi rekommenderar kontakt med t ex Cykelfrämjandet för expertråd. Cykelolyckor är tyvärr alltför vanliga och felplanerade cykelvägar med bristande underhåll är en viktig orsak.

Ett exempel på felaktig planering av cykelvägar är planeringen för Tyresöstråket, huvudcykelvägen för snabb cykleltrafik mellan Nacka/Stockholm och Tyresö/Vändelsö, där man föreslår att utforma den med låg standard och många krokar och korsningar omedelbert intill Ältabergsvägens nordöstra sida istället för att lägga den några meter från vägen på sydvästra sidan.

Vidare nämns inte de för cyklister viktiga cykelvägarna genom Erstavik. Speciellt är den cykelväg som en gång anlagts norr om gården Erstavik mot Hermansdal och Erstaviksbadet idag i bedövligt dåligt skick och borde upprustas.

Båttrafik

Det föreslås att kollektivtrafik på vatten permanentas och utökas, vilket vi instämmer i, detta blir särskilt viktigt under Slussens ombyggnad. Problemet med Gåsö kommer då osökt upp för oss. Kommunen borde undersöka om inte reguljära båtturer kunde angöra Gåsö såsom mängder av andra öar angörs.

IT-utbyggnad

Givetvis kräver utvecklingen på IT-området att bredband med hög kapacitet snarast byggs över hela Nacka.

Renhållning

Renhållningen har behandlats summariskt i planen, det tycker vi är fel eftersom frågan är synnerligen viktig. Här gäller, som vad gäller avlopp, att det är först när restprodukter blandas som det blir till avfall, dessförinnan är det en råvaruresurs, men att begära att alla kommuninnevånare själva ska frakta dessa fraktioner till speciella platser är inte helt självklart - tvärt om.

Sprängning

Sprängning av berg tas inte upp - det borde ha gjorts. Miljövårdsrådet menar att sprängning av berg i dagen bör ske med stor restriktion. Skadorna är mer än något annat oreparabla.

Miljöprogram

Vi saknar ett antaget miljöprogram som stöd för programmet för översiktsplan.

För Nacka Miljövårdsråd