Nacka 2001-09-17
	Nacka Miljövårdsråd

Yttrande över utställd detaljplan för Älgö och detaljplan för del av Älgövägen och Bergabovägen, Dnr KFKS 98/125 214

Nacka Miljövårdsråd avstyrker rubricerade planer i stort.

Nacka Miljövårdsråd anser att följande antagna kommunala beslut mm rimmar väl med det nya ekologiska synsätt som alltmer präglar stora delar av såväl enskilda som allmänna aktiviteter:

• Kommunfullmäktigebeslut 1996 i enlighet med Ingrid Lundahls motion om att utveckla Älgö till en ekokommundel utifrån de fyra systemvillkor där "ekologiska lösningar inom vatten och avlopp, byggande, avfall o s v eftersträvas"

• Kommunstyrelsens programbeslut 1998 för Älgö med angivna riktlinjer syftande till bevarandet av Älgös kulturmiljö och karaktär av skärgårdsö där bl.a. inga styckningar av befintliga fastigheter tillåts, se Beskrivning sid. 5.

• Ett flertal av de 15 nationella miljömål som antogs av Riksdagen 1999.

• Folkpartiets motion, antagen 1999, om att i Nacka kunna bygga ett konkret bostadsområde, utan ledningar till centralt reningsverk, med energi- och gödningsåtervinning samt kompostering av avlopp och avfall och lokalt omhändertagande från bad, disk och tvätt.

• Motion som Miljö & Stadsbyggnad i januari 1999 kommenterat enligt följande:
  "Detta alternativ är också fortfarande mycket aktuellt i det detaljplanearbete som nyligen startats på Älgö".

Vatten och avlopp

Nacka Miljövårdsråd yrkar:

• att detaljplanen skall inkludera de boendes förslag om kompostering av urin, fekalier och köksavfall/trädgårdsavfall samt enskilda kretsloppsanpassade ekologiska lösningar typ multrum och dylikt som möjliggör framtida avsättning av hygieniserat urin till livsmedelsproduktion eller någon annan process som kräver dessa ämnen, se sid. 3 i "Kriterier för kretslopp i Nacka - Vatten och avlopp".

  Vår motivering: Bönderna tar ej emot det icke tillräckligt renade slammet från de storskaliga reningsverken och dessa har ej tillgänglig kommersiell teknik för att senast år 2010 kunna separera fosforn från slammet för avsättning till livsmedelsproduktion. Inom ett 20-tal år kommer det enligt internationell expertis inte längre att vara rimligt att leda spillvatten i långa sträckor i rör istället för att behandla det lokalt.

  Nacka Miljövårdsråd konstaterar att samma typ av komposteringsanläggning som "förslag från boende på Älgö", är nämnd i Nacka kommun VA-strategi för delar av Boo" sid. 21-23 såsom varande den bästa typ av kompostering för Boo.

• att återföringen av renat BDT-vatten för nybildning av grundvatten skall ingå i planbestämmelserna i enlighet med ovannämnda av kommunfullmäktige antagna kriterier.

  För ändamålet finns innovativa lösningar, delvis redan fungerande på Älgö i extremt bergiga förhållanden samt enligt förslag presenterade under konferensen "Uthålliga VA-lösningar i skärgården och i omvandlingsområden", anordnad av Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikplanekontoret samt Kommunförbundet i Stockholms län.

• att följande skrivelse i "Miljökonsekvensbeskrivning", sid. 4, revideras och kompletteras, nuvarande lydelse: "För att i någon mån bidra till en uthållig utveckling på Älgö föreslås att lokalt anpassat informationsmaterial tas fram (i anslutning till planens antagande)". Vårt yrkande: text inom parentes utgår och ersättes med: i den reviderade planen efter planens utställning år 2001 samt att i informationsmaterialet skall ingå hur det kan hushållas med grundvattnet utan att tära på komforten i enlighet med rekommendationerna i Statens offentliga utredningar som behandlar reglering och skydd av grundvattnet (SOU 1994:97 samt SOU 1995:45). Utredningar som även hänvisas till i "Miljöutmaningar" och "Miljöanalys" 1996 för Stockholms län ämnade att utgöra grundmaterial för fördjupade översiktsplaner.

  Nacka Miljövårdsråd anser att nämnda information borde ha tagits med i samrådsunderlaget eftersom det uttryckligen ingick i Miljö & Stadsbyggnads riktlinjer inför den kommande planeringen i Områdesplan för Älgö, daterad i februari 1997.

• att den generella lovplikten avseende schaktning och fyllning överstigande 0,50 m ej bör leda till att marklov för iordningställande av en BDT-anläggning nekas.

• att Miljökonsekvensbeskrivning avseende "Nuläge", sid. 21, kompletteras med fakta som bättre speglar resultatet av utförda vattenanalyser av dels VBB-Viak 1996 (20 brunnar) dels VAI VA-Projekt AB/SGU 1999 avseende de 26 parametrar som visar grundvattnets kemiska och biologiska tillståndet (50 brunnar) samt dels tidigare utförda utredningar och analyser bl a Viak 1988 (118 brunnar) varav 25 åter provtagits 1999.

  Tillgängligt inom kommunen, samt i en kartläggning utförd av en fastighetsägare på Älgö, finns vattenanalyser över 47% av de ca 400 befintliga bergborrade brunnarna, fakta som givetvis måste delges samtliga remissinstanser, inarbetas i planen och enlighet med Bo Olofssons skrivelse ligga till grund för en slutlig analys av VA-frågan på Älgö (sid. 2).

• att Miljö & Stadsbyggnads sammanfattning av Bo Olofssons (KTH) skrivelse i sammanträdesprotokoll 14 juni 2000 från Områdesnämnden Fisksätra-Saltsjöbaden kompletteras så att den bättre speglar hela innehållet i hans skrivelse exempelvis där han påpekar (sid. 2) "att gjorda bedömningar baseras på ett delvis ofullständigt material rörande de naturgina förutsättningarna på Älgö" o s v samt att (sid. 3) "Den kritik som kan ges mot SGU:s beräkning är att jordlagrens förmåga att härbergera vatten knappast alls berörs" ... "3 dm vattenmättad morän innehåller lika mycket utvinningsbart vatten som 30 meter berg".

• att SGU:s vattenbalansberäkning icke ska åberopas som beslutsunderlag eftersom beräkningarna är grundade på antaganden som icke är representativa för Älgös förhållanden.

• att volymen BDT-vatten som släpps ut i marken medräknas i vattenbalansberäkningen eftersom befintliga BDT-anläggningar avses saneras och det är beprovad att en välutförd infiltration/markbädd/sandfilteranläggning renar BDT-vattnet.

  BDT-infiltrationsanläggningar har - om de är välutförda - god reningsförmåga enligt Ola Palm, föredragare i konferensen om uthålliga VA-lösningar i skärgården och i omvandlingsområden.

• att den inkompletta och därmed vilseledande informationen under "Ekonomiska frågor" om att "Den totala utbyggnadskostnaden för det kommunala VA-nätet, LPS, har beräknats till ca 25 miljoner kronor." kompletteras med att kommunen - enligt kommunstyrelsen och Tekniska nämnden - kommer, ifall 400 av 540 fastigheter ansluts till det kommunala nätet, att få ett underskott på drygt 17 miljoner kronor betingad bl a av de svåra terrängförutsättningar som är för handen och det stora antalet fastigheter som ingår i projektet.

  En viktig information, anser Nacka miljövårdsråd, mot bakgrund av Länsstyrelsens rapport 1997: "De stora förändringarna sker när/om området ansluts till kommunat vatten/avlopp. För att täcka dessa kostnader ställs ofta krav på en förtätning av området. Förtätningsgraden blir ofta 1,5 - 2,0, dvs nästan en fördubbling av antalet fastigheter."

Sammanfattningsvis anser Nacka Miljövårdsråd att förslaget om att ansluta Älgö till det kommunala VA-nätet, grundat på en ofullständig vattenbalansberäkning, strider mot samtliga ovannämnda kommunala antagna beslut, mot formulerade riktlinjer i områdesplanen inför kommande planering av detaljplan för Älgö samt mot antagen motion om byggande av ett bostadsområde utan ledningar till centralt reningsverk.

Nacka Miljövårdsråd anser att den föreslagna utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp innebärande 13 km VA-rör längs Älgös vägar samt sammanlagt 15 km VA-rör inom privata fastigheter till en kostnad av cirka 80 miljoner kronor i VA-avgifter och ledningar i egen mark, och en kommunal förlust på drygt 17 miljoner kronor samt för samhället en omvälvande och oåterkallelig strukturell och ekologisk förändring, fordrar en mera komplett miljökonsekvensbeskrivning än den som presterats, samt en djupare analys av dels Bo Olofssons skrivelse och dels förslaget från de boende.

Nacka Miljövårdsråd anser att det vore fruktsam med en öppen dialog mellan Miljö & Stadsbyggnad och fastighetsägarna på Älgö - som har lokal kännedom av vattensituationen på Älgö - i syfte att komma fram till en uthålligt ekologisk lösning av vatten- och avloppsfrågan med målet att bevara Älgö som ekokommundel.

Bebyggelse

Nacka Miljövårdsråd yrkar:

• att den tillåtna byggnadsarean i Älgös inre delar inte ökas från 100 m² + 40 m² till föreslagna 120 m² + 40 m². Detta för att Älgös natur även i fortsättningen ska få härska över den byggda miljön i enlighet med programbeslutet om bibehållande av Älgös skärgårdskaraktär.

• att sprängningar icke blir tillåtna - annat än om det behövs för att anlägga kretsloppsanpassade VA-lösningar - så att en inpassning till naturen tillförsäkras.

Det lokala vägnätet

Nacka Miljövårdsråd yrkar:

• att de lokala vägarnas utformning omstuderas. Miljövårdsrådet anser att det icke är förenligt med skärgårdskaraktären att skapa 8 meter breda vägkorridorer längs det befintliga 13 km långa vägnätet. Vägar som är avsedda att förbli miljöprioterade till förmån får gående och cyklister. 8 meter breda vägkorridorer skapar sår i naturen och försämrar upplevelsen av vägen som ett landskapsrum.

• att det lokala småskaliga vägnätet bevaras i stort eftersom dess sträckning följer moderna riktlinjer för miljöprioriterade vägar där de mjuka trafikanter har företräde. Det kan dock finnas anledning att i samarbete med fastighetsägarna föreslå förbättringar där dessa behövs. Trafiksäkerheten förbättras ej genom generella breddningar - som förslaget antyder - utan genom en sträckning som kräver uppmärksamhet från förarnas sida.

  Det kan ifragasättas om en liten skärgårdsö insvept i den mörka natten med stjärnhimmel och svarta trädsilhuetter ska behövas förses med omfattande vägbelysning.

• att nedan angivna föreslagna nya vägdragningar utgår eftersom de sker på bekostnad av nedan angivna grönytor vars nytta ur ekologisk synvikel överskrider nyttan som vägarna tillskapar:

  • Erstasvängen: på bekostnad av 2000 m² frodig kuperad skogsmark.

  • Trappstigen: på bekostnad av 5000 m² naturmark varav 2500 m² på ekologiskt känslig hällmark och 2500 m² på värdefull skogsmark i den för grundvattenbildningen viktiga ravinen kallad "Dalen".

  • Ekholmsvägen förlängning norrut: på bekostnad av 225 m² naturmark.

  • Mariehillsvägen: på bekostnad av 890 m² kuperad skogsmark vars vegetation, 150 m från norra kusten, agerar dämpande mot nordvinden.

Bevarande av Älgös skärgårdskaraktär innebär bevarandet av de kvalitéer som hör till skärgården. Detta kräver en varsam planering som inte alltid tål allmängiltiga schablonartade planeringsåtgärder.

Detaljplan för del av Älgövägen och Bergabovägen

Nacka Miljövårdsråd yrkar:

• att den föreslagna breddningen av Älgövägen omstuderas i syfte att på ett mera nyanserat och måttfullt sätt justera sidokonturerna "där det behövs" för att öka framkomligheten och samtidigt bibehålla och framhäva skärgårdskaraktären.

  Miljövårdsrådet finner att den föreslagna breddningen av Älgövägen till en 10 meter bred korridor fullt belyst med 4,5 meter höga belysningsstolpar har fått sådana storskaliga proportioner att snarare än en förbättring blir det en för skärgårdskaraktären förödande omdaning av vägen - knappast förenlig med kommunstyrelsens programbeslut 1998 om att "vägnätet ska förbättras på ett sätt så att skärgårdskaraktären bibehålls".

  Vägverket har under ett antal år drivit tesen om "Vackrare vägar" och ordnat ett stort antal seminarier i syfte att i vägplaneringen föra in begreppet "landskapsrummet" där inte endast tekniken ska få råda utan snarare utgöra medlet för att lyfta fram landskapets karaktärsdrag. Av förslagets uppläggning att döma förefaller som om det inte har tagits intryck av Vägverkets kampanj.

• att förslaget omstuderas gällande vägbelysningen längs Älgövägen. Det kan ifrågasättas starkt om ca 1200 meter vägsträcka längs Svärdsö plus ca 1700 meter på Älgö, alltså ca 3 km, ska förses med belysning "så att gående inte hamnar i totalt mörker mellan belysningspunkterna" (Beskrivning, sid. 10). Är detta förenligt med skärgårdskaraktären? Hur kommer det att uppfattas från Erstaviken, från Tyresö?

• att förslaget kompletteras så att remissinstanserna med tydlighet kan se hur bilister, cyklande, gående och kollektivresenärer är tänkta att rent fysiskt färdas längs Älgövägen, var busshållplatser är tänka att placeras, vilka alternativa förslag som erbjuds för de angränsande fastigheter som i åratal haft infart och bilplatser vid vägen och som enligt föreliggande förslag ej kommer att kunna behålla dessa.

• att miljökonsekvensbeskrivningens NULÄGE sid. 13 som ryms på 6 rader kompletteras med relevanta fakta, exempelvis med Vägverkets statistiska siffror över olycksfallfrekvensen längs Älgövägen som sträcker sig från 1994 och som visar en mycket låg olycksfallsfrekvens trots intensiv sommartrafik till Svärdsö och Älgö. I miljökonsekvensbesbeskrivningen står "att olycksrisken är stor" en alltför vag och subjektiv formulering som borde ha klätts med fakta anser rådet.

Sammanfattningsvis anser Nacka Miljövårdsråd att Älgövägens föreslagna förändring är allför skissartad och saknar viktiga detaljer, att miljökonsekvensbesbeskrivningen icke är komplett och alltför vag samt att konsekvenserna för de boende längs vägen inte är redovisade.

Miljövårdsrådet anser att denna storskaliga förändring icke är förenlig med riktlinjen i kommunstyrelsens beslut 1998 enligt vilken vägnätet förbättras på ett sätt så att skärgårdskaraktären bibehålls och miljön för gående, cyklande och kollektivresenärer förbättras.

Nacka Miljövårdsråd avstyrker förslaget om att flytta bussvändslingan från Älgö gård till Bergbovägen söder om befintlig fotbollsplan.

Nacka Miljövårdsråd anser att det inte finns någon anledning att föra in busstrafiken med bussvändslinga in i hjärtat av det centrum för lek och sociala aktiviteter som fotbollsplanen och stråket Bergabovägen-Ekholmsvägen utgör. Däremot föreslår Miljövårdsrådet att befintlig parkering innanför busslingan vid Älgö gård tas bort och ersättes med en planterad rondell, av den typ som Nacka anlagt på ett flertal platser, för att hindra att felparkerade bilar hindrar framkomligheten. Älgö gård är den naturliga sociala platsen för bussens ändhållplats, nära kiosken där väntande resenärer uppehåller sig.

Att placera bussvändslingan på den lågt liggande aspbevuxna marken invid Bergabovägen är att inskränka på naturen och fotbollsplanens område där barn i äldrar från 6-7 år brukar uppehålla sig utan föräldrartillsyn och där barn i alla åldrar kommer och går från badplatserna och tennisklubben.

Den nuvarande bussvändslingan vid Älgö gård anlades för ca 15 år sedan genom omfattande och förödande sprängning av befintliga vattenpolerade berghällar utefter stranden, vändplanen består nu av en 400 m² stor asfaltyta. Det räcker, anser Miljövårdsrådet, med denna förstörelse.

Terminalfrågan

• Nacka Miljövårdsråd anser att inte någotdera av de två alternativa förslag som presenterats är förenligt med de politiskt antagna riktlinjer som betraktar Älgö och därmed Gåsö som en ekokommundel.

Alternativ A:

• Nacka Miljövårdsråd anser att den valda platsen är olämplig av praktiska, sjösäkerhets- och miljömässiga skäl och att kostnaderna förknippade ej är försvarsbara.

Alternativ B:

• Nacka Miljövårdsråd anser att Gåsös bil- och parkeringsbehov måste relateras till vad platsen tål. En utökning av båt- och bilplatser i Älgös värdefulla mark- och vattenområden kan ej accepteras utifrån dagens ekologiska synsätt.

  Nacka Miljövårdsråd anser att Marenparkeringen, som aldrig är fullbelagd p g a att varje bilplats är fast anknuten till en bestämd fastighet bör kunna utnyttjas på ett flexibelt sätt av Gåsöborna och att inga nya parkeringsplatser ska byggas ut på Ekdungen vid Vintervägen.

  De befintliga båt- och bilparkeringsplatserna tär redan nu på den värdefulla mark- och vattenområden. Grönområden har fått ge vika för bilparkeringsplatser och den grunda Älgöviken får ta emot förorenande oförbrännt bränsle från de många tvåtakts-motorer samt sediment innehållande tungmetaller i halter jämförbara med de som exempelvis finns i Södertälje hamn.

Nacka Miljövårdsråd föreslår dels att Waxholmsbolagets reguljära båtar från Saltsjöbaden (Dalaröbryggan) mot Nämdö och Ornö angör Gåsö och dels att man arrangerar en passbåtstrafik med en miljövänlig biogasdriven mindre båt som med utgångspunkt från Älgö gård kan angöra flera bryggor i Gåsöområdet. Givetvis måste passbåtens och busstrafikens tidtabeller vara samordnade. Detta alternativ kan utgöra utgångspunkt för en utveckling som kan leda dels till en minskning av omfattningen av pontonerna för Gåsöbornas båtar vid Älgö gård och dels en minskning av den förorenande trafiken i Älgöviken - Gåsös och Älgös gemensamma vattenrum.

För Nacka Miljövårdsråd