|
|
Nacka 2005-09-15 | ||
| Nacka Miljövårdsråd |
|
Kommunstyrelsen och Områdesnämnden Sickla Nacka kommun 131 81 Nacka |
I mars 2004 återremitterade kommunstyrelsens arbetsutskott förslaget till Start-PM till Stadsbyggnadskontoret för att göra en förstudie, där frågan om Skuruparken som grönområde skulle prövas mot bakgrund av översiktsplanen och den lokala opinionen. I december 2004 var denna förstudie klar. Den har utarbetats av landskapsarkitekterna Elisabeth Rosell och Åsa Wilke och kommunantikvarie Gisela Tibblin. Studien är främst avsedd att ge ett fördjupat beslutsunderlag inom ämnesområdena kultur- och naturmiljö. En stark lokal opinion står bakom detta.
Förstudien är mycket väl utformad och presenterar parkens historia väl. Än i dag går vi på vägar och stigar i parken som är anlagda av Fredrik Magnus Piper på 1700-talet. Höjdpunkten för den dåtida besökaren var Cascaderna - vattenfall som anlagts i bäcken från Bastusjön i parkens nordvästra hörn. Numera syns inte bäcken alls - den är kulverterad. På ett intresseväckande sätt behandlar sedan förstudien friluftsliv, camping och stugliv i parken. I denna framställning, som ger en mångsidig bild av Skuruparken, ingår även byggnadsplaner och politik fram till dagens planläge.
Skuruparken har stor betydelse, då det gäller rekreation och friluftsliv. En liten skog i närområdet att andas ut i och hämta kraft i för den stressade storstadsbon. För skolor och förskolor är parken en fantastisk resurs. Vi vet också av erfarenhet, något som förstärks av modern forskning, att närheten till natur och naturupplevelse är en viktig förutsättning för att människan ska må bra. Bebyggelse och vägar i en viss del av den lilla Skuruparken skulle förstöra den genuina naturupplevelsen. Skogens ro skulle vara borta.
I Nackas gällande översiktsplan redovisas ingen ny bostadsbebyggelse inom området. Skuruparken är här redovisad som befintlig park- och fritidsanläggning. I översiktsplanen står vidare: "För Skuruparken föreslås ingen förändring av markanvändningen." Planerad höghusbebyggelse i Skuruparken strider således mot översiktsplanen. Vissa av de planerade husen kommer även att ligga på strandskyddat område. På det strandskyddade området ligger redan många stugor. Vissa av deras ägare har därtill kraftigt privatiserat områdena kring sina stugor. "På plats kan man konstatera att hus och anläggningar byggts ut, utan att dispenser från bl. a. strandskyddet sökts/erhållits", står det i förstudien.
Utöver de käll- och littaturstudier, som bedrivits för denna förstudie har två specialistutredningar gjorts. Utdrag ur dessa finns i förstudien. Trädgårdshistorikern Klaus Stritzke har skrivit ett PM som behandlar parkhistoriska värden. Han jämför Skuruparken med Hagaparken, som på ett liknande sätt är uppbyggd med en vänlig gräsyta som öppnar sig mot vattnet, kantad av höga markanta bergsväggar. Likaså drar han kopplingar till Baldersnäs, som var en av dåtidens mycket omskrivna landskapsparker. Stritzke anser dock att Skuruparkens naturliga upplevelsevärden är mycket större.
Biologen Tomas Fasth har gjort en naturvärdesbedömning. Han skriver att så mycket som c:a 70 % av Skuruparken innehåller nyckelbiotoper. Det gäller främst områden med de gamla ekarna, som utgör en viktig del av Skuruparkens unika karaktär. Även områden med gamla tallar ingår. Dessa två expertutlåtanden av Fasth och Stritzke ger förstudien en djupdimension.
Dessa specialistutredningar förstärks av Skogsvårdsstyrelsens inventering och registrering av nyckelbiotoper i Skuruparken (Skogsvårdstyrelsen, Östra Mälardalens distrikt, Bo Törnquist, 2005-06-28). Om den nyckelbiotop som innefattar södra delen av Skuruparken skriver Bo Törnquist:
"Nyckelbiotopen betingar mycket höga naturvärden knutna till gammal senvuxen grovbarkig ek med håligheter och mulm (trämjöl), gammal grov tall, beskuggade mossbeklädda bergbranter, kalkhaltig mark, intressant insektsfauna och kryptogamflora. En värdehöjande faktor är att området är välfrekventerat och ligger i omedelbar anslutning till bebyggelse och skolor.
För att trygga kontinuiteten av ek är det viktigt att en viss föryngring av ek kan ske. Sverige har ett stort internationellt ansvar att bevara gamla grova ekar. Sverige har ett av Europas bäst bevarade population av gammal och grov ek. Därför är det mycket viktigt att värna om denna typ av miljö. Det tar ju flera hundra år att skapa nya liknande miljöer."
Sammanfattning. De olika resultat som förstudien på ett mycket förtjänstfullt sätt kommit fram till visar att Skuruparken har ett synnerligen högt skyddsvärde. Dessa resultat förstärkes av Skogsvårdstyrelsens inventering och registrering. Den stora andelen nyckelbiotoper, som nu ska skyddas enligt lag, gör att det skulle vara mycket olyckligt och problematiskt att bebygga parken. Därtill - låt Nackaborna få erfara att de har en historia! Att de har det har bland annat kommit fram i förstudien. Förstör därför inte möjligheten för all framtid att återupprätta den engelska parken!
Skuruparken innehåller oersättliga värden, då det gäller rekreation för människorna i närområdet. Den omväxlande och dramatiska naturen vid Skurusundet fascinerar. För barnet ger den stimulerande och fantasieggande upplevelser. Skulle våra barn i närområdet växa upp utan att veta vad en skog är för något?
Bebyggelse i Skuruparken strider uppenbart mot översiktsplanen från 2002.
De riktlinjer som Nacka kommuns förstudie dragit upp pekar alla i samma riktning - Skuruparken måste skyddas och för att göra detta måste hela Skuruparken bli naturreservat - innan parken förslummas. Det har nu gått över ett halvår sedan förstudien kom och kommunen har ännu ej tagit tag i frågan. Varför dröjer kommunen?
Vi i Nacka Miljövårdsråd hemställer om - tillsammans med en lokal opinion på 3.400 personer -
För Nacka Miljövårdsråd
| Jan Åman | |
| ordförande |
Nacka Miljövårdsråd
|
Telefon: 7733283 |
E-mail: jan@aman.se |