|
|
Nacka 2001-07-03 | ||
| Nacka Miljövårdsråd |
|
Miljö & Stadsbyggnad Nacka kommun 131 81 Nacka Fax: 7189454 |
Enligt gällande plan från 1991 skall Nacka vara en grön kommun. Detta förstärktes då Nacka senare ansökte om att få bli och blev antagen som ekokommun, vilket bland annat innebär att anpassa sig till de fyra systemvillkoren enligt Det Naturliga Steget.
Det målet måste bibehållas trots att kommunen står inför ett hårt expansionstryck på grund av befolkningstillväxten i regionen. För att Nacka skall ge intrycket av grön kommun är det nödvändigt att särskilt värna om de större sammanhängande grönområdena i kommunen, Erstavik-"Nackareservatet", Velamsund och Nyckelviken. Kommunen måste aktivt bidraga till att dessa kan förbli i princip i nuvarande skick.
Förutom de större kvarvarande grönområdena måste andra ur ekologisk synvinkel viktiga områden skyddas. Sådana områden är stränder och våtmarker, områden som spelar stor roll i ekosystemet. Nackas 40 småsjöar är i detta sammanhang av stor vikt. Här har kommunen under många år visat stor tvehågsenhet. Miljövårdsrådet hoppas på en bättring härvidlag. I Nacka finns också små skogspartier insprängda i bebyggelsen. Dessa har stort värde som lek- och rekreationsområde och måste bevaras.
Vi anser att följande viktiga riktlinjer inte blivit fullt ut tillvaratagna i översiktsplanen.
Vi motsätter oss förslaget att upphäva strandskyddet på land för stor del av Nacka, bl a Kvarnholmen/Finnboda, Tollare bruk, Norra och Södra Boo samt Gungviken. Det torde gå helt stick i stäv med de slutsatser som finns i t ex Naurvårdsverkets skärgårdsutredning som tvärt om menar att strandskyddet i tätbebyggda områden måste stärkas, och att kommunerna alltför lättvindigt ger dispens.
Det är viktigt att den sociala infrastrukturen utvecklas i takt med den fysiska expansionen, bland annat i brottsförebyggande syfte. Dit hör sociala nätverk, grannsamverkan, föräldraföreningar och föreningsliv. Detta kan inte förväntas ske med den snabba utbyggnadstakt som föreslås.
Vi motsätter oss den snabba utbyggnadstakt som förutsättes under några av de kommande åren i avsnitten om bostadsbyggande och befolkningsförändring, båda alternativen svarar mot en allför snabb utbyggnad av Nacka. Mer rimligt vore en utbyggnad som leder till en årlig befolkningsökning med mindre än 1%, d.v.s. ungefär som hittils.
Vi instämmer i att den f.d. industrimarken på Sicklaön är lämplig för bebyggelse med bostäder och icke störande arbetsplatser men anser att utbyggnaden bör ske långsammare för att undvika att det senare uppstår brist på mark lämplig för bebyggelse.
Till riksintressena i Nacka hör kusten, stränderna och den gröna vatteninfarten mot Stockholm. Miljövårdsrådet är mycket angeläget om att detta bevaras. Vi motsätter oss därför bebyggelse längs kust och stränder på det sätt som föreslås i översiktsplanen. Vi motsätter oss av samma anledning husbåtar i Fisksätra och övriga delar av Nacka.
Enligt kommunens övergripande mål skall effektivt resursutnyttjande var underordnat långsiktigt hållbar utveckling.
Även detta talar för att ökade satsningar bör göras på kollektivtrafik, och att satsningar på biltrafik bör minskas.
Andra möjligheter till energihushållning bör tas till vara. Så t.ex. bör bebyggelse på norrsluttningar undvikas, då det omöjliggör tillvaratagande av den värme som solen ger.
Vi anser att det är synnerligen viktigt att bevara de markområden som aldrig varit bebyggda. Exempel på markområden som inte bör bebyggas är Gungviken-Sågtorpsområdet, Tollare och Södra Hedvigslund.
Vi anser att alla kvarvarande obebyggda områden bör skyddas som narturreservat, inte bara de områden som enligt planen föreslås få ett sådant skydd. Särskilt viktigt är att "Nackareservatet" och Erstavik, inklusive Gungviken, får ett sådant skydd men med bevarande av jord- och skogsbruk.
På Älgö där ett enigt fastighetskollektiv motsatt sig en förtätning motsätter även vi oss en förtätning. På motsvarande sätt måste man även i Boo ta hänsyn till fastighetsägarnas synpunkter. Vi instämmer i följande citat ur samrådsyttrande från Länsstyrelsen 1990-10-26 angående föregående översiktsplan:
"Länsstyrelsen anser att vissa av de gamla fritidshusområdena lämpar sig mindre bra för en mera omfattande omvandling och komplettering. Exempel på sådana områden är Älgö och Norra Boo vilka ligger inom områden av riksintresse för kulturminnervården, Dessa områden riskerar att mista mycket av sina kuturhistoriska kvaliteteter vid en omvandling till permanentbostadsområden, förutom att det kan bli kostsamt för såväl kommun som fastighetsägare."Vi motsätter oss anslutning av Älgö till kommunalt vatten och avlopp. Vi finner det ytterst anmärkningsvärt att samrådsförslaget till översiktsplan utvisar dessa ledningar trots att kommunstyrelsen 2001-02-01 enhälligt beslöt att förslaget om kommunalt VA till Älgö skulle utgå ur planförslaget.
Vi är positiva till att utvidga Tattby naturreservat fram till Neglingemaren.
Vidare instämmer vi i att Svärdsö bör ges skydd som naturreservat.
Vi är också positiva till att Rensättra ges skydd som naturreservat.
Ett framtida naturreservat kring Tollare träsk bör omfatta även området söder om Sockenvägen, vilket är södra Boos enda grönområde. Annan plats bör hittas för föreslagen komposteringsanläggning och återvinningscentral.
Sporthall och skola norr om Ramsmora föreslås inom ett område som betecknats som "kärnområde". Området borde istället ges status av narurreservat. Dessutom har det nyligen uppförts en telekommunikationsmast på den för skolan markerade platsen vilket gör den än mindre lämplig.
Området mellan Mensätravägen och Boo sjukhus är viktigt som naturligt reningsfilter för dagvatten. För simhall rekommenderar vi istället det alternativa lokaliseringsförslaget, d v s bussgaraget i Björknäs.
Utökningen av avfallsanläggningen vid Kovik får ej inkräkta på naturresevatet Velamsund.
Vi instämmer i att Drottninghamn bör ges skydd som naturreservat.
Vi anser att överdäckning av motorleden vid Nacka Centrum kan vara en bra idé. Vi motsätter oss dock starkt att den planerade bebyggelsen i området skall innehålla bostäder. Buller och avgashalter riskerar att komma upp i hälsovådliga halter.
Stormaknaden på Skvaltan bör inte komma till stånd. Den verkar helt inriktad på bilburna kunder vilket kraftigt bryter mot de i översiktsplanen givna förutsättningarna: "Etablering av större anläggningar för dagligvaruhandel ska ske endast i goda kollektivtrafiklägen och med en del av kundunderlaget inom gångavstånd."
Vi motsätter oss bestämt den markreservation för en skola norr om Kolarängen som görs i planen. Området utgör en del av Erstaviksområdet och ligger i anslutning till Sörmlandsleden. Vidare kommer det inte att finnas ett tillräckligt behov av en skola på denna plats.
Endast delar av de föreslagna områdena i Södra Hedvigslund bör komma i fråga för bebyggelse. Området utgör en nödvändig spridningskorridor för flora och fauna mellan Erstaviksområdet och Flatenområdet.
Den föreslagna konferensanläggningen vid Stensö bör utgå.
I kommunens miljöbokslut 2000 påpekas att en förtätning av bebyggelsen kan innebära att miljökvalitetsnormen överskrids även om utsläppen av kväveoxider minskar. Allt mer tyder på att bilavgaser bidrar till ökningen av luftvägssymtom, bl.a. astma, hos befolkningen.
Vad Nacka kan göra för att minska luftföroreningarna är i första hand att understödja trafik som ger inga eller lite avgaser. Hit hör kollektivtrafiken i dess olika former. Vidare skall man undvika större förtätningar i perifera områden, som till exempel Skogsö och Älgö, områden som ej förmår "bära upp" en reguljär kollektivtrafik.
Spill- och dagvattenavlopp från bebyggelse och vägar är ett problemområde som kan skrivas mycket om, framför allt i en skärgårdskommun som Nacka med grunda jordar och mycket fritidsbebyggelse. Vi anser naturligtvis att allt avloppsvatten och i vissa sammanhang även dagvattnet skall renas. Vi menar emellertid att fastighetsägare inte skall tvingas ansluta sig till kommunalt avlopp om vederbörande kan lösa frågan lika bra eller bättre på annat sätt. Framdragningen av vatten och avlopp tvingar nu, av ekonomiska skäl, fram förtätningar som av andra skäl är mindre lämpliga. Mycket av det som släpps ut i avloppen, till exempel urin ock fekalier, är i grunden värdefulla näringsämnen som blir till ett reningsproblem i samma stund som de blandas med ett annat värdefullt ämne, nämligen rent vatten - som ju bara är ett transportmedium i detta sammanhang. Det pågår en utveckling av smärre lokala reningsanläggningar på olika håll i världen. Med sådana får man bättre kontroll över vad kommer till verket och inte minst viktigt varifrån. Slammet kan då bli renare och komma till nytta som gödningsmedel.
Vi hänvisar till de av kommunen antagna "Kriterier för kretslopp i Nacka - Vatten och avlopp" där behovet av av teknisk utvecklig av enskilda VA-lösningar för regional avsättning av näringsämnen poängteras särskilt.
Vi avstyrker den föreslagna dragningen av avloppsledning genom Sågsjån-Näckdjupet till Kummelnäsviken. Föroreningsriskerna för detta vattenområde är betydande och dessutom skulle stora natur- och regreationsvärden spolieras.
Vi förordar en samhällsplanering som
Vi anser inte att dessa riktilinjer fått vara tillräckligt rådande i översiktsplanen.
Buller måste analyseras redan i översiktsplanen. Vid felaktig planering kan det vara omöjligt att i efterhand åtgärda problemet.
Vi motsätter oss byggande av Österleden och andra tunnlar. Då tillräcklig ventilation blir alltför dyrbar kommer förare och passagerare att utsättas för hälsovådligt höga halter av avgaser. De s.k. tunnelstudierna visar att när känsliga personer utsätts för bilavgaser i tunnel så ökar frekvensen av astmaanfall under påföljande dygn. Om försiktighetsprincipen skall råda även för människors hälsa bör gravida kvinnor, barn, allergiker och yrkeschaufförer undvika att färdas i långa tunnlar.
Vi motsätter oss också byggandet av en ny Skurubro. Istället bör kollektivtrafiken förbättras så att fler väljer att åka kommunalt vilket avlastar vägnätet.
Vi mostätter oss även bestämt en utbyggnad av Solsidevägen. Trafikbullret skulle flyttas ytterligare en bit ut i Erstaviksområdet och den vackra vägen mellan Tippen och golfbanan spolieras fullständigt.
Det nuvarande systemet med kollektivtrafik från alla delar av Nacka till Slussen bör bibehållas. En tunnelbanelinje som slutar vid Nacka Centum med ny bussterminal där skulle leda till fler byten och därför en försämring för kollektivresenärerna.
Konvertering av Saltsjöbanan till snabbspårväg innebär att kapaciteten för varje tåg minskar då antalet vagnar minskar. Den föreslagna omläggning av sträckningen till en krok runt Henriksdalsberget medför förlängd transporttid Saltsjöbaden-Slussen med cirka fem minuter. Båda dessa faktorer gör att turtätheten måste öka. Detta kräver i sin tur stora ingrepp i form av fler mötesplatser och/eller dubbelspår. Konvertering medför ombyggnad av stationerna och kanske rivning av stationshus, för att få rätt höjd på plattformarna.
Ett bättre alternativ är det som tidigare framförts: att Saltsjöbanan får behålla sin nuvarande vagnstandard och nuvarande sträckning genom Henriksdalsberget och att snabbspårvagnen från Lugnet angör Henriksdal, och därifrån går över på Saltsjöbanans spår. Då krävs dubblering av spåret endast sträckan mellan Henriksdal och Slussen.
Som komplettering eller alternativ till bussar och bilar finns monorailbanor (t.ex. Alwegsystemet). Här skulle man t o m kunna använda utrymme över befintliga motorvägar. Detta alternativ borde belysas i översiktsplanen.
Förslaget ger ett intryck av en anpassning till önskemål från Stockholms stad om att få använda Saltsjöbanan från Slussen till Henriksdal för snabbspårvägstrafik mot Hammarby Sjöstad efter att ha byggt ut denna sträcka, eller delar därav, till dubbelspår. Därvid vill man från Stockholms sida ha ett andra spår vid Slussenterminalen. Vidare finns planer på att bygga om hela trafikmaskineriet vid Slussen varvid utrymmet för busstrafiken ytterligare skulle kunna minska. Det är viktigt att trafiken mot Nacka får minst samma utrymme som nu till sitt förfogande vid Slussen.
Från Stockholms stads sida har förslagits att dra om Värmdövägen/leden mellan Danvikstull och Sickla. Skulle detta genomföras är viktigt att busstrafiken mellan Värmdövägen (vid Sickla station) och Danvikstull inte får försämrade förhållanden.
Vi föreslår att man för bättre omstigning inrättar hållplatser för motorvägsbussar på tre ställen:
Vidare föreslår vi att det ska råda rökförbud i alla kollektivtrafikens väntkurer och att tydlig information om detta uppsättes. Detta är sedan länge genomfört i Stockholm och flera andra kommuner i länet.
Vi föreslår en ny busshållplats för motorvägsbussar på Värmdöleden mitt för Nacka Forum.
Vi föreslår att motorvägsbussarna som trafikerar Värmdö ska stanna vid Björknäs för att underlätta byten, både mot Orminge och trafiken utmed Värmdövägen på Sicklaön. Detta kräver nya på- och avfartsramper i riktning mot Värmdö.
Man bör bygga ett mötesspår för Saltsjöbanan vid Fisksätra station för att kunna förbättra Saltsjöbanans turtäthet.
Grundläggande för en god trafik för ältaborna är en god trafik till andra närbelägna platser med bättre trafik än Älta såsom Skarpnäck, Tyresö Centrum (Bollmora), Trollbäckens centrum (Alléplan) och Handen.
Älta hade en rimlig busstrafik fram till augusti 1996, då försvann de två mycket viktiga linjerna 828 (Handen -- Trollbäckens entrum -- Älta (Ekstubben) -- Skarpnäck -- Gullmarsplan) och 173 (Tyresö Centrum -- Älta (Ekstubben) -- Skarpnäck -- Älvsjö -Skärholmen) vilket i ett slag innebar en mycket kraftig försämring vad gäller trafiken mot Tyresö Centrum, Trollbäcken, Handen, Skarpnäck, Älvsjö etc.
Vi föreslår en ny busshållplats för motorvägsbussar på Tyresöleden vid Ekstubben, d v s vid anslutningen mot Ältavägen. Detta skulle ge möjlighet till omstigning mellan linjer mot Älta och Nacka i övrigt samt bussar mot Trollbäcken, Vendelsö, Handen, Tyresö och Södra Stockholm.
Vid Ekstubben öppnades 1995 en infartsparkering avsedd för 84 bilar och 10 cyklar. Trots flitigt observerande av denna infartsparkering har som mest noterats endast 10 bilar och som mest endast 2 cyklar. Orsaken är givetvis den dåliga, och som nämnts kraftigt försämrade, busstrafiken mellan denna plats och Stockholm. Motorvägshållplatsen skulle göra denna infartsparkering attraktiv och meningsfull.
Det är väsentligt att cykelvägnätet byggs ut så att det bildar en sammanhängande helhet. Exemelvis finns cykelbana från Älta till Nackanäs där den abrupt tar slut med en synnerligen trafikfarlig fortsättning.
Följande grundkrav gäller för cykelbanor:
Vi rekommenderar kontakt med t ex Cykelfrämjandet för expertråd. Cykelolyckor är tyvärr alltför vanliga och felplanerade cykelvägar med bristande underhåll är en viktig orsak.
Ett antal existerande viktiga cykelvägar borde nog ha räknats med bland huvudcykelvägarna:
Färjetrafik behandlas. Problemet med Gåsö kommer då osökt upp för oss. Kommunen borde undersöka om inte reguljära båtturer kunde angöra Gåsö såsom mängder av andra öar angörs, detta finns inte med i det aktuella programmet trots att det står att så skulle ske i sammanfattningen av remissvaren på programmet (år 2000).
Vaxholmsbolaget trafikerar idag utöver nämnda bryggor även Risets brygga.
Givetvis kräver utvecklingen på IT-området att bredband snarast byggs till samtliga huvuddelar av Nacka, inte endast de angivna.
Renhållningen har behandlats summariskt i planen, det tycker vi är fel eftersom frågan är synnerligen viktig. Här gäller, som vad gäller avlopp, att det är först när restprodukter blandas som det blir till avfall, dessförinnan är det en råvaruresurs, men att begära att alla kommuninnevånare själva skall frakta dessa fraktioner till speciella platser är inte helt självklart - tvärt om.
Sprängning av berg tas inte upp - det borde ha gjorts. Miljövårdsrådet menar att sprängning av berg i dagen bör ske med stor restriktion. Skadorna är mer än något annat oreparabla.
Vi saknar det Agenda-21-dokument som skulle ha kunnat ge programmet ett perspektiv värdigt en ekokommun. Vidare saknar vi ett antaget miljöprogram som stöd för programmet för översiktsplan.
| Jan Åman | |
| ordförande |
Detta remissvar har lagts ut på webben som http://www.aman.pp.se/nmr/overplan2001.html
Nacka Miljövårdsråd |
Telefon: |
E-mail: |