|
|
|||
| Nacka Miljövårdsråd | ||||
| ONÄ 2004/28 | ||||
| Nacka 2004-10-29 |
|
Nacka kommun Registrator 131 81 Nacka Fax: 7189454 |
Nacka Miljövårdsråd ser fram emot att Nackareservatet nu äntligen skall få ett lagligt skydd som naturreservat, detta unika friluftsområde som sträcker sig ända in till Stockholms centrala delar. Området måste förvaltas väl, för att även framtida generationer nackabor och stockholmare skall ha glädje av området.
Att området skulle förbli ett lättillgängligt frilufts- och naturområde för invånarna var också det huvudsakliga skälet när förutseende politiker i Stockholms stad 1939 köpte in området. I tjänsteutlåtandet till köpekontraktet skrevs bl.a. följande:
"Egendomens värde för staden ligger väsentligen i den utomordentliga betydelse densamma har såsom ett förnämligt och omfattande fri- och naturområde för stadens invånare. För detta ändamål har egendomen alldeles speciella förutsättningar. Sålunda är egendomen på grund av sitt ringa avstånd från staden lätt åtkomlig. Detta är självfallet av stor vikt, då ett utnyttjande av Nackaområdets rekreationsmöjligheter på grund härav icke med nödvändighet behöver vara förknippat med en lång och kostsam resa. Vidare har egendomen en sällsynt omväxlande, storslagen och delvis vildmarksliknande natur, där de många vackra sjöarna bilda idylliska inslag."
Hoten mot området har sedan dess varit många. På 1960-70-talet fanns planer på en 6-filig trafikled genom Nackareservatet mellan Hammarby Sjöstad och Älta/Bollmora. En annan motorväg ville man dra tvärs genom området mellan Skarpnäck och Fisksätra. Ett stort bostadsområde planerades i skogen mellan Sandasjön och Saltsjö-Duvnäs, öster om Källtorpssjön. Stockholms Energi ville bygga ett kärnkraftverk i Erstavik med tillhörande kraftledningar och tillfartsvägar. En stor grustäkt planerades vid Sandasjön. 1999 kom sedan principbeslutet att golfbanan i området skulle utöka med 11 hål till en fullstor 18-hålsbana, vilket avvärjdes av en massiv folkopinion. Till detta skall läggas alla "mindre" angrepp som ständigt hotat att nagga av friluftsområdet.
Om inte ovanligt starka ideella bevarandeintressen kämpat mot dessa planer hade kanske Stockholmarnas mest älskade stadsnära friluftsområde, Nackareservatet och Erstavik, varit helt fragmenterat idag.
Här följer våra synpunkter på reservatsförslaget:
1. ReservatsnamnNackareservatet är en del av 1900-talets historia, och många generationer har idkat friluftsliv här. Namnet är en del av vår kulturella identitet.
Vårt förslag: Ändra inte namnet Nackareservatet! Om nödvändigt, kalla istället de två juridiskt skilda reservaten för "Nackareservatet i Stockholms stad" respektive "Nackareservatet i Nacka kommun", vilket i folkmun blir Nackareservatet, liksom idag.
I gällande lagstiftning för naturreservat står det, att naturreservat endast kan bildas med syfte "att bevara naturvärden eller för att tillgodose behov av områden för friluftsliv." Naturreservat kan inte bildas med andra syften!
Men i reservatsförslaget gällande Nackareservatet finns även inskrivet, utöver ovanstående syften, följande mening, under rubriken "Syften med naturreservatet": "Naturreservatsbildningen skall inte hindra dagens eller framtida sportaktiviteter eller andra aktiviteter som sker med hänsyn till syftet med naturreservatet".
Detta är en svårtolkad skrivning tycker vi. Att blanda in ordet sportaktiviteter i syftet med reservatet oroar, då sportaktiviteter är ett betydligt vidare begrepp än friluftsaktiviteter. Begreppet friluftsaktiviteter täcker redan cykling, orientering, skidåkning, paddling, joggning, skridskoåkning på sjöar, - det vill säga, sporter som inte kräver stora fasta anläggningar för att kunna utövas, utan har naturen som sin naturliga arena.
I reservatsföreskrifterna föreslås det att det skall vara möjligt, efter kommunens tillstånd, att uppföra byggnader och anläggningar i reservatet om det "tillgodoser syftet med naturreservatet".
Ovanstående skrivningar i reservatsförslaget kan tolkas som om det i reservatet finns möjligheter att bygga fasta sportanläggningar eller andra fasta aktivitetsanläggningar som ej har med natur- eller friluftsliv att göra, vilket i så fall strider mot gällande lagstiftning enligt Miljöbalken.
Vårt förslag: Tag bort sista meningen under rubriken "Syftet med naturreservatet", den som lyder: "Naturreservatsbildningen skall inte hindra dagens eller framtida sportaktiviteter eller andra aktiviteter som sker med hänsyn till syftet med naturreservatet".
Vi anser att inte tillräcklig hänsyn har tagits till Stockholms översiktsplan vid avgränsningen av reservatet. I Stockholm gällande översiktsplan är hela skogen fram till bebyggelsen från Skarpnäck fram till Hammarbybacken markerad med den högsta skyddsklassen; "Större naturområde med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden". Dessa områden anser vi självklart skall skyddas och ingå i reservatet.
Ej heller har tillräcklig hänsyn tagits till den regionala grönstrukturen, där Hammarbyskogen utgör en mycket viktig grönlänk mellan Nackareservatet och Årstaskogen, men som i förslaget lämnats utanför reservatsgränsen.
Vi anser också, att man genom att undanta ovanstående områden, inte heller tagit tillräcklig hänsyn till regeringens beslut; "att skydda de mest värdefulla tätortsnära områdena för friluftsliv och naturvård".
En namninsamling har genomförts under några helger i oktober med mottot "Skydda hela Nackareservatet! Låt reservatsgränsen följa nuvarande bebyggelse i Bagarmossen, Kärrtorp, Björkhagen och Hammarbyhöjden enligt uppvisad bifogad karta! Drygt 4500 namn har samlats in. Namninsamlingen har visat att det finns en mycket stark vilja hos allmänheten att skydda hela Nackareservatet!
Vårt förslag: Inom Nacka kommun är det väsentligt att även hela berget väster om Kolarängen ges ett skydd.
Inom Stockholms stad är det väsentligt att naturreservatsgränsen följer bebyggelsen i Bagarmossen, Kärrtorp, Björkhagen och Hammarbyhöjden.
På bifogad karta har vi markerat de områden som vi anser skall ingå i reservatet.
Nedan kommer en närmare beskrivning av några av dessa områden.
Nacka kommun har planer på att bebygga ett grönområde/berg väster om Kolarängen som i väster gränsar mot den föreslagna reservatsgränsen.
Halva berget ligger på mark ägd av Stockholms stad och föreslås ingå i reservatet. Den andra halvan av berget ligger på mark ägd av Nacka kommun, och föreslås ej ingå i reservatet. Berget når upp i en nivå som är en av Nackareservatets högsta punkter. Härifrån har man en milsvid utsikt.
En eventuell byggnation på detta berg får en stor negativ påverkan på Nackareservatets sydvästra del, där upplevelsen av vildmark är särskilt stor, vilket även poängteras i reservatsförslaget på sidan 23. En bebyggelse på berget riskerar att synas långt in i reservatet, slitagezonen skulle flyttas in i reservatet och buller från bebyggelsen skulle lätt sprids, därmed skulle också vildmarkskänslan försvinna här.
Låt därför hela berget väster om Kolarängen, söder om Ulvsjöstigen, ingå i naturreservatet.
Kärrtorpsskogen halvvägs ner mot Söderbysjön, samt delar av skogen mot Byälvsvägen i Bagarmossen (ett ca 600 meter x 600 meter stort skogsområde), föreslås ligga utanför reservatet.
Kärrtorpsskogen ingick i Nacka gårds område som Stockholms stad köpte 1939, och som skulle vara ett "fri- och naturområde för stadens invånare", området utgjorde en del av Nacka kommun fram till 1959.
Kärrtorpsskogen utgör en viktig buffertzon för att kvalitéerna i reservatets centrala delar skall kunna bibehållas, och för att det viktiga gröna sambandet mellan Nackareservatet och Nytorps gärde inte skall brytas.
Undantas detta skogsområde kommer med stor sannolikhet detta område att exploateras/ bebyggas. Då blir det ingen "riktig skog" kvar mellan Söderbysjön/golfbanorna och Kärrtorp.
Området är även av stor betydelse som entré till reservatet från Kärrtorp, Enskede och Bagarmossen, och inte minst från Nytorpsgärde med kringliggande bostadsområden. Bebyggs området får många människor i dessa områden betydligt längre till den "riktiga skogen", vilket vore olyckligt framförallt ur rekreations- och folkhälsosynpunkt.
Från Kärrtorps IP utgår ett populärt elljusspår som flitigt nyttjas av allmänheten. Orienteringsklubben Skarpnäcks OL, som bedriver en stor ungdomsverksamhet, har även sin klubblokal på Kärrtorps IP. Genom att Kärrtorpsskogen tas in reservatet tryggas dessa verksamheter.
I Kärrtorpsskogen häckar idag bl.a. Gröngöling, Spillkråka och Större hackspett.
I det parallella pågående programarbetet om "Kärrtorps framtid" har allmänheten samstämmigt uttryckt en mycket stark åsikt för att inte låta Kärrtorpsskogen bebyggas.
Låt därför reservatsgränsen följa bebyggelsen i Kärrtorp och bebyggelsen vid Byälvsvägen i Bagarmossen.
Grönområdet norr och nordväst om Hammarby, inklusive Hammarbybacken och de två befintliga koloniområdena föreslås ligga utanför reservatet.
Detta området utgör en mycket viktig länk i den regionala grönstrukturen, en av de gröna kilarna enligt Länsstyrelsen, med möjlighet att utveckla den gröna förbindelsen med Årstaskogen, t.ex. i form av en gång- och cykelled, nu när trafiken leds i tunnel genom Södra länken.
Detta samband har glädjande nog också uppmärksammats i reservatsförslaget, där det på sidan 11 bland annat står följande; "För människors möjlighet att röra sig genom naturområden utgör den regionala grönstrukturen mycket viktiga rekreativa samband" och fortsätter "Det är viktigt att genom planering sikta mot att sammanlänka de olika natur- och friluftsområdena, så att människor obehindrat kan röra sig emellan dessa."
Sedan länge har det funnits planer att bygga en idrottsplats i Hammarbyskogen. Detta har kritiserats hårt, då en sådan för all framtid skulle skära av det viktiga sambandet mellan Nackareservatet och Årstaskogen. Vi har istället föreslagit att idrottsplatsen skall byggas nere i Hammarby Sjöstad, nära användarna och där goda kommunikationer finns. Ett konkret förslag finns, kallad "Nya Lugnet", vilket närmare bör studeras.
Vi anser även att Hammarbybackens slalombacke i dagens tappning, är förenlig med syftet för reservatet, och därför kan ingå i naturreservatet. På detta sätt tryggas även skidbacken för framtiden. Slalombacken tycks heller inte nämnvärt störa andra friluftsaktiviteter eller naturlivet.
Stockholms gatu- och fastighetskontor anser att ett eventuellt skydd av Hammarbyskogen skall utredas i samband med utredningen av skydd för Årstaskogen. Detta anser vi inte är trovärdigt. Hammarbyskogen behöver ett skydd nu!
Låt därför Hammarbyskogen fram till Teletornet inkl. Hammarbybacken och de två befintliga koloniområdena ingå i naturreservatet.
Vi stöder även det remissvar som lämnas in av "Föräldragruppen vid förskolan Äventyret" gällande att reservatsgränsen justeras västerut fram till befintlig bebyggelse vid Klarälvsvägen- Rusthållarvägen - Ljusnevägen - Rottnevägen.
Skötselplanen är ganska generellt skriven, varför det är svårt att lämna konkreta synpunkter på den. I det stora hela tycker vi den är bra.
Vi förutsätter att ekonomiska medel finns avsatta för alla skötselåtgärder.
Vårt förslag: Skötselplanen skall arbetas in i de arrendeavtal som finns i reservatet.
Inom Bevara Nackareservatets nätverk, där Nacka Miljövårdsråd ingår, finns en stor samlad kompetens. Vi önskar att denna kompetens skall tas tillvara, genom att vi framledes ingår i en referensgrupp som bildas och som rådfrågas innan skötselåtgärder vidtas i reservatet.
De öppna, före detta odlingsytorna i reservatet tas alltmer över av olika typer av aktiviteter. Idag har vi bl.a. Björkhagens golfbana och fotbollsgolfen vid Hellasgården, det föreslås hundrastgårdar, ständigt klippta lekytor, m.m.
Vi ser en fara med att dessa aktivitetsytor kommer att öka, på bekostnad av ängsmarken, som är så viktig för den biologiska mångfalden.
Vi är speciellt oroade över det markområde som Garantföreningen Hellas arrenderar sedan 1999, som omfattar samtliga ägor mellan Dammtorpssjön och Källtorpssjön, samt även ägorna öster om Dammtorpssjön. Totalt omfattar avtalet 9 ha odlingsmark. På delar av detta område har Garantföreningen rätt att bedriva fotbollsgolf.
Garantföreningens Hellas arrendeområde och Björkhagens golfklubbs arrendeområde framgår inte av reservatsförslaget!
Vårt förslag: Säkerställ att minst __ % av Nackareservatets yta sköts som ängsmark enligt reservatsförslagets skötselplan, med strävan att behålla den gamla odlingslandskapet och öka den biologiska mångfalden. En rimlig avvägd procentsats bör kunna tas fram.
Vårt förslag: Uppförande av föreslagen träningshall vid Hellasgården säger vi nej till, då det inte är förenligt med syftet för reservatet. Det är bättre att bygga fasta idrottsanläggningar nära människor, och där goda allmänna kommunikationer finns.
På Söderbys gamla ägor vid Söderbysjön anlades, mest på skoj, några enkla golfhål i mitten av 1950-talet av "gamla" Hammarbystugans eldsjäl Bertil Walla. Ängarna betades då av får.
År 1958 bildades Hammarby Golfklubb. När man insåg att ytorna inte räckte till för att kunna expandera, övergav många (de flesta?) klubben och bildade Ågesta golfklubb. Några entusiaster stannade kvar i området och bildade år 1972 Björkhagens golfklubb som drevs med hjälp av ekonomiska medel från Stockholms stad. Även Söderbys gamla ägor vid Dammtorpssjön togs i anspråk som golfbana. Vägar har senare byggts i skogen för att binda ihop golfbanans två delområden.
År 1990 anlades ett helt nytt golfhål i skogen bakom den nya Hammarbystugan. Trots detta nya hål ansågs området för litet för att kunna inrymma en bra 9-hålsbana. Ytterligare 2 hål krävdes för att bygga bort banans alla korsande hål. De korsande hålen utgör en säkerhetsrisk för golfspelarna.
1995 drogs de kommunala bidragen in, och Björkhagens golfklubb skrev ett arrendeavtal med Stockholms stad på 25 år, fram till 2020. Det arrenderade markområdet var till ytan större än den faktiska yta som användes som golfbana, vilket med tiden möjliggjort en viss utökning av den faktiska golfbaneområdet. Skötseln av golfbanan har med åren alltmer intensifierats, byggnader har tillkommit, trafiken för drift och skötsel av golfanläggningen har ökat.
Golfklubben har under många år försökt hitta en bra lösning på tillfartsväg till golfbanan, inkl. bilparkering. Att kunna parkera bilen nära golfbanan har varit en viktigt fråga för klubben, detta för att de inte skall gå miste om viktiga intäkter från gästspelare och sponsorer. Diskussioner har förts med Stockholms stad, men föreslagna parkeringslösningar har inte kunnat accepteras av klubben, då de ansett dem ligga för långt från själva golfbaneområdet. Golfklubben har idag en parkering, 400 meter från golfbanan och 400 meter från Ljusnevägen i Bagarmossen, inne i det blivande naturreservatet. Tillfartsvägen (som används på dispens) och parkeringen, får endast användas av golfspelare.
Golfbanans expansion har successivt hamnat i konflikt med andra allmänna intressen i området. Konflikten tog fart år 1999 när golfklubben i ett slag ville utvidga banan till en 18-hålsbana, vilket skulle kräva ytterligare 11 nya golfhål i skogen öster om Kärrtorp. Dessa planer stoppades dock av en massiv opinion. 21.000 personer krävde: "Stoppa utbyggnaden av Björkhagens golfbana -- Gör Nackareservatet till ett lagstadgat naturreservat".
När klubben fick nej till sin utvidgning, erbjöd kommunen klubben mark bl.a. i trakten av Hemfosa, för att där kunna bygga en 18-hålsbana. Klubben tackade nej till detta erbjudande, man sade sig hellre vilja satsa på en bra 9-hålsbana i Nackareservatet. För detta skulle krävas mer mark, vilket återigen fått konflikten med andra intressen att ta fart ...
Vårt förslag:
Säkerställ i reservatsföreskrifterna:
Det saknas i föreskrifterna en skrivning om ett generellt förbud att framföra av motorfordon och motordrivna fordon i naturreservatet.
Vårt förslag: Förbjud motorfordon och motordrivna fordon inkl. golfbilar och golfmopeder inne i reservatet. Fordon som krävs för drift och skötsel av området undantas. Ältavägen undantas.
Bullret från trafiken på Tyresövägen, Ältavägen och från brommaflyget drar ner upplevelsevärdet i området, speciellt vid ogynnsamma vindförhållanden.
Vårt förslag: Ett åtgärdsprogram bör sättas in för att långsiktigt minska bullret i Nackareservatet.
I reservatföreskrifterna har man öppnat för en möjlighet att uppföra en ny tillfartsväg till Lilla Sickla, utan att närmare precisera hur en eventuell väg skulle kunna dras.
Vi anser dagens tillfartsväg fullt tillräcklig som försörjningsväg till Lilla Sickla.
För att förbättra tillgängligheten för gångtrafikanter och cyklister från Hammarbybackens fot till Lilla Sickla, skulle eventuellt en bryggbro kunna anläggas längs strandlinjen intill berget, där fiskartorpet Ararat med sina bryggor tidigare låg. Från bryggbron skulle man då lätt kunna se de två jättegrytor i berget, samt andra spår, som inlandsisen gett upphov till.
Vårt förslag: Stryk möjligheten i reservatsföreskrifterna att få anlägga en ny tillfartsväg till Lilla Sickla. Behåll befintlig väg som försörjningsväg. Undersök möjligheten att anlägga en bryggbro för att förbättra tillgängligheten till Lilla Sickla.
Reservatsförslaget möjliggör om- och tillbyggnader inom Lilla Sickla gård. Gården och omgivningen behöver en varsam upprustning.
Vårt förslag: Undersök möjligheten att rekonstruera och bygga upp en del av de byggnader som tidigare låg vid Lilla Sickla gård och om möjligt även återskapa det tidigare större flödet i bäcken som rinner i dalgången ner till Lilla Sickla.
Vi ställer oss positiva till förslaget om att anlägga en ny för landskapet avpassad cykelled från Lilla Sickla i riktning mot ängarna öster om Björkhagen. Cykelleden tror vi är nödvändig för att i denna del av reservatet kanalisera besökare i området från Hammarby Sjöstad, Sickla, Henriksdal och innerstan, samt för att minska slitaget i reservatets mer känsliga områden.
Vårt förslag: Dra den föreslagna nya cykelleden med samma sträckning som den forna gamla vägen som börjar vid stenbron 300 meter söder om Lilla Sickla, och som därifrån går i sydostlig riktning mot ängarna öster om Markuskyrkan i Björkhagen.
Det föreslås att man anlägger ett hundrastområde på någon av de öppna ängarna mellan Björkhagen och Dammtorpssjön, samt på den oanvända bollplanen längs gångvägen strax norr om Brotorp.
Vårt förslag: Att anlägga ett hundrastområde strax norr om Brotorp tycker vi är acceptabelt, däremot anser vi det inte vara lämpligt med ett hundrastområde på de öppna ängarna mellan Björkhagen och Dammtorp, då vildmarksleden "Sörmlandsleden" börjar här.
Enligt föreskrifterna skall det vara förbjudet att göra upp eld på annat än på anvisad plats. Som förslag på platser är sju grillplatser markerade på kartbilagan, bilaga 1
Vårt förslag: Eldstäder bör endast få anläggas på platser där det kan garanteras en regelbunden tillsyn, t.ex. i samband med annan renhållning i området. Exempel på lämpliga platser kan vara i anslutning till badplatserna, eller i närheten av reservatets mindre vägar.
Vårt förslag: Om markslitaget i området, av olika anledningar, blir allt för omfattande i terräng eller på stigar, skall det finnas möjlighet att vidta lämpliga åtgärder för att minska markslitaget.
Den stora vackra, och mäktiga björk- resp. tallbevuxna mossen mellan Kärrtorps IP och Björkhagens golfbana har stora upplevelsekvalitéer, men saknas i den inventering som gjorts. Åtgärder bör vidtas för att behålla dessa kvalitéer.
Under rubriken Ledningsnät på sidan 14 bör kanske även anges att en rikstelekabel löper genom reservatet.
För Nacka Miljövårdsråd
| Jan Åman | |
| ordförande |
Nacka Miljövårdsråd
|
Telefon:
|
Fax:
|
E-mail:
|