Sopor är ett aktuellt miljöämne. Den nya renhållningsförordningen medför att vi måste sortera våra sopor i betydligt högre grad. Komposteringstekniken måste utvecklas.

Men när man tittar närmare på avfallet så ser man att frågan inte är lätt. Hur noga vi än hanterar våra sopor så är det inte uthålligt. Vi bidrar till föroreningar av luft, vatten, mark. Den enda framkomliga vägen är att vi kraftigt minskar den mängd sopor vi producerar. Men då måste vi förändra vårt sätt att leva.

Tjänstemännen har tagit fram ett ambitiöst förslag till ny avfallsplan för Nacka kommun. Miljövårdsrådets synpunkter hittar ni längre fram i denna tidning. Tyvärr löper väl denna plan risk för samma öde som miljöplanen – att aldrig antas av kommunfullmäktige.

Stig Pålsson från Solsidan, f.d. länsläkare i Stockholm, har många gånger förvånat sig över hur man hanterar avfallet i Nacka. Han fick mig att fundera. Resultatet blev en artikel om sopor i nyhetsbladet för Svenska Läkare för Miljön. Här är den lätt anpassad för Nacka-förhållanden.

Jag tycker jag är privilegierad. På gården till vårt kollektiv i Kärrtorp står ett sophus. Där kan jag lägga mina sorterade sopor: glas, tidningar och papper, metall, hård plast, kartong, batterier och grovsopor. Utanför finns komposten. Den lilla påse jag bär till "hushållssoporna" är liten och lätt.

Med jämna mellanrum kommer det olika bilar in på vår lilla gata för att hämta våra sopor. Eftersom vi är duktiga på att sortera får de komma ganska ofta. En för glas, en för papper, en för … Jag vet inte hur långt de sorterade soporna färdas, och inte hur mycket energi och kemikalier som går åt innan de har blivit brukbara igen.

I Nacka åker soporna till en sopstation på Värmdö. Här sker utsortering av icke brännbart material. En del av avfallet torkas och blir till pellets, vilka sedan transporteras till värmeverket i Tyresö. Biologiskt lättnedbrytbart material rötas och ger gasenergi till torkningen. Resten deponeras (läggs på tippen).

I Stockholm, där jag bor nu, åker hushållssoporna till en förbränningsanläggning. Här förvandlas de till fjärrvärme, som kommer tillbaka till mitt hus via kulvertar i jorden. Förbränningsgraden är mycket hög. Eftersom värmen är så hög så förbränns allt organiskt material utan problem. Man är tacksam både för papper och matavfall.

I vissa delar av Stockholm har man installerat sopsugar. Då minskar sträckorna som soporna måste transporteras med bilar.

Regeln säger, att det som kan återanvändas skall återanvändas. Nästa steg är återvinning, dvs att man utvinner t.ex. metall- eller energiinnehållet i avfallet. Om varken återanvändning eller återvinning är möjligt så får avfallet deponeras. Miljöfarligt avfall måste deponeras på ett säkert sätt.

Den nya renhållningsförordningen fastlår att:

• Brännbart avfall måste skiljas ut från annat avfall och får inte längre deponeras (läggas på tippen) fr.o.m. 2002.
• Organiskt material (från växt- och djurriket) får inte deponeras fr.o.m. 2005.

Sortering av sopor ifrågasätts med rätta, speciellt med tanke på hur miljön runt sopsorteringsstationerna brukar se ut. Det krävs energi och andra resurser att återanvända glas, papper och metall. Många hävdar att livscykelanalysen är mer fördelaktig om man nyproducerar tidningar, flaskor och burkar.

Men det finns andra, mer subtila vinster med att var och en sorterar sina sopor: Det blir uppenbart för både producenter och konsumenter att förpackningar och annat avfall är ett problem som måste tas om hand.

Att sortera sina sopor stimulerar att börja tänka: måste jag få så mycket sopor att bära ut? Kan jag ändra beteende så att det inte blir så mycket jag ska bära ut i sophuset?

Att producentlagen beträffande förpackningar redan har haft effekt kan man konstatera när man jämför t.ex. tvättmedelspaket nu och för 5-10 år sedan. Många förpackningar har ändrat typ av material och de har också minskat i storlek.

75-85% av hushållsavfallet är komposterbart. Kompostering ger möjlighet att ta tillvara såväl kväve och fosfor som viktiga mineraler. Beroendet av konstgödning minskar samtidigt som jorden tillförs ett mer fullvärdigt jordförbättringsmedel. I ett långsiktigt perspektiv finns det inget alternativ till att sluta kretsloppet beträffande kväve.

Kompostering av matavfall i tätort kräver särskild hänsyn. Lukt är en av olägenheterna, men råttor utgör en klar hälsorisk. Det är troligt att stora automatiskt drivna komposteringsanläggningar är de mest ändamålsenliga. Vid kompostering i stor skala har det dock visat sig att olämpliga saker hamnar i komposten, vilket medför att den kommer att innehålla alltför höga halter av bl.a. tungmetaller. Miljöförvaltningen i Stockholm avråder därför från kompostering av hushållsavfall i stor skala.

I Nynäshamn drivs en komposteringsanläggnin där man blandar hushållsavfall och avloppsslam. Tanken är att tillverka kravmärkta pellets för förbränning. Denna anläggning har bl.a. stora problem med lukt.

Komposter utvecklar en betydande mängd metangas. Om den inte tas omhand bidrar detta till växthuseffekten. Metangasen bör dock kunna användas både som drivmedel och för uppvärmning.

On soporna sorteras väl innehåller hushållssoporna upp till 97% biobränsle, varav hälften utgör matrester. Att bränna matrester i värmekraftverk anses av många som ett bättre sätt att ta hand om dem än att kompostera. Men koksaltet i matresterna är en av förutsättningarna för dioxinbildning.

Transporter av sopor medför samma miljö- och hälsorisker som alla andra biltransporter:

- Utsläpp av nitrösa gaser, kväve, platina, marknära ozon mm;

- Hög energiförbrukning, vanligen av fossila bränslen som bidrar till växthuseffekten;

- Buller och störningar i framkomlighet för alla sorts trafikanter;

- Asfaltering av mark som tränger undan växtlighet och djurliv och försvårar för regnvattnet att nå grundvattnet.

Moderna sopförbränningsanläggningar i Sverige har hög förbränningsgrad och god rening av avgaserna. Energin tas tillvara som elektricitet eller fjärrvärme. Men det finns ett stort problem: av kloret i soporna bildas dioxiner, som hör till de bannlysta långlivade organiska föroreningarna. Dioxiner tillhör de giftigaste ämnen vi känner till, och för några av dem mäts dödliga doser för däggdjur i ppb (parts per billion).

Avfallsförbränning är den största kända dioxinkällan i Sverige. Någon systematisk mätning av dioxiner från förbränningsanläggningar förekommer så vitt kännt fortfarande inte.

Kloret i avfallet kommer huvudsakligen från PVC-plast och koksaltet i matrester. Det är oklart vilka faktorer som avgör hur mycket dioxin som bildas. Genom förbättrad förbränning och rökgasrening har utsläppet till luften minskat. I stället koncentreras dioxinet till flygaska och slagg, som då måste omhändertas mycket säkert under lång tid. I Umeå har Greenpeace hittat dioxiner i lakvatten från deponerad aska.

Naturvårdsverket och Greenpeace räknar olika då man bedömer riskerna med sopförbränning. Naturvårdsverket tittar huvudsakligen på utsläpp till luften, med Greenpeace försöker få grepp om den samlade mängden bildad dioxin. En teoretisk beräkning beträffande anläggningen i Sävenäs, Göteborg, visade ett totalt dioxinutsläpp på 7,4 g per år. Detta är tre gånger mer än vad Naturvårdsverket uppger för hela landet. Utsläppen via flygaska och slagg i Sverige beräknas till 18-216 gram per år. Enligt Greenpeace "räcker ett gram för att hela jorden ska få sin högsta tillåtna dos".

Jorden som åstadkoms vid kompostering har mycket lågt saluvärde. Vid förbränning däremot är värdet positivt. Högdalenverket betalar över 20 miljoner kr per år för det avfall de får att elda upp. Detta gör Stockholms sophämtning billigare än i de flesta andra kommuner.

Enligt Naturvårdsverket är det både energimässigt och ekonomiskt lönsamt att samla in metaller. Klart olönsamt är det däremot att samla in och återanvända plastade vätskeförpackningar för mjölk mm. Däremellan kommer glas, kartong papper och plast, där återanvändning möjligen kan ge en liten energivinst.

Marknaden för glas är nu så mättad att det i smyg byggs upp "glasberg". När det gäller papper har man hittat metoder att använda returpapper till sådant som inte behöver vara så starkt.

Ju mer man studerar sopfrågan, desto mer komplicerad är den. Metoderna att ta hand om soporna variera från plats till plats. Att omhändertagandet ställer höga krav på teknologin är dock klart.

Det blir också uppenbart att sopmängderna måste minska. Till stor del handlar det om mitt eget beteende. Det är jag som väljer vad jag bär hem från butiken. Pappers-, plast- eller glasförpackning? Flaskvatten som ersättning för kranvattnet? En plastpåse till varje frukt och grönsak?

Men alltid är det inte så lätt. Det är också jag som prenumererar på tidningar och kopierar undervisningsmaterial mm. Måste jag minska på detta?

Träfibrer är en utmärkt råvara för värme. Men hur många gånger skall fibern användas som papper innan den eldas upp? Vad säger livscykelanalysen?

Om vi inte eldar papper och matrester, hur ska vid då på ett miljövänligt och uthålligt sätt producera värme till våra hus? Ska vi odla sälg på golfbanorna och i parkerna? Hugga ner skogen? Eller måste jag acceptera stora solenergianläggningar och vindkraftverk i min närmiljö?

Följande skrivelser har styrelsen avgivit:

Skrivelse beträffande VA-strategi för delar av Boo 00-09-01

Nacka Miljövårdsråd begär härmed att Miljö & Stadsbyggnad så snart som möjligt anordnar ett sammanträffande med politiker och planerare för genomgång av dokumentet "VA-strategi för delar av Boo" för sammanslutningar samt för föreningar upptagna som remissinstanser för områdesplaner/ detaljplaner i Boo (Norra Boo, Eriksvik, Gustavsvik och Lännersta).

Skrivelse beträffande Nacka kommun som ekokommun 00-09-01

För några år sedan togs fram ett tjockt välskrivet dokument, "Miljöprogram 1997-2000", som i allt väsentligt byggde på grundbultarna och systemvillkoren. Detta miljöprogram togs aldrig av kommunfullmäktige. Såvitt känt föreligger inga planer på att ta fram något program för åren efter 2000.

Under ett antal år arbetade medborgare i form av representanter för frivilligorganisationer och företagare tillsammans med kommunrepresentanter med att ta fram ett Agenda 21-dokument. Ett sådant kom till stånd, men kommunfullmäktige antog det aldrig.

Något energiprogram för Nacka finns inte heller, trots att kommunen äger ett energibolag.

Vi skulle vilja ha svar på följande frågor:

• Hur kommer det sig att Nacka, som är en eko-kommun, vare sig har miljöprogram eller Agenda 21-dokument?
• Finns några planer på att åstadkomma sådana?
• Finns några planer på att ge tjänstemännen tydligare riktlinjer när det gäller att följa riktlinjerna för en eko-kommun?

Nacka miljövårdsråd är remissorgan i kommunens planfrågor. Här nedan kan Du läsa våra svar på remisserna. Vill Du ha mer information om remissvaren, kontakta Jan Åman.

1 Remissvar beträffande detaljplan för del av Björknäs, Solhöjdsvägen i Nacka Kommun 00-01-28

Nacka Miljövårdsråd har tagit del av utställningsförslaget gällande ovan nämnda område och vill därför framföra följande

• Områdets kuperade terräng kan ställa till problem vid byggnation av vägar och hus, vi ser gärna att hänsyn tas till detta så att sprängning av berg och skövling av skog minimeras.

• Vi gläds åt att det kulturhistoriska hänsynstagandet med q-märkningar och hoppas att eventuell tillkommande bebyggelse anpassas till dessa byggnaders utformning.
• Vi ser positivt på tjänstemannaförslaget till KSAU angående arbetsplatser inom området.

Anslutningsvis ifrågasätter vi varför man över huvud taget förtätar med villabebyggelse. För att spara grönonråden skulle man exempelvis i stället kunna dubbla antalet flerfamiljshus.

2 Yttrande över Detaljplan för del av Atlas Copco, Sicklaön 83:22 m fl. 00-02-07

Vi är kritiska mot att stora delar av de föreslagna ombyggnaderna redan genomförts innan den demokratiska beslutsprocessen avslutats, stora ombyggnader av både byggnader och vägnät igångsattes redan innan svarstiden för den ursprungliga remissen gick ut i juni 1999.

Vi anser att detta område har ett bättre läge för stormarknad än Skvaltan, främst därför att det har bättre allmänna kommunikationer, men motsätter oss de stora utbyggnader som föreslås.

En utbyggnad skulle kunna skada övrig detaljhandel allvarligt inte bara i Nacka utan även i Stockholm och Värmdö. Man bör ta större kulturhistorisk hänsyn, t ex bör man ej bygga på kulturhistoriskt värdefulla hus. Vi motsätter oss den kraftiga utbyggnaden med höga hus i områdets östra del. Detta gäller dels utbyggnad österut av MM-huset samt att detta hus skulle kunna få byggas på till 30 meter över havet. Vidare gäller det det nya stora huset närmast Planiarondellen. Här bör man istället överväga att bygga bostadshus. Det tillkommande huset mellan Nacka station och MM-huset bör inte få gå upp till mer än 18-metersnivån (som huvuddelen av husen i stormarknadsområdet) mot föreslagna 30 meter.

Vi anser, i likhet med ett flertal remissinstanser och halva områdesnämnden (1999-12-07), att Järlaleden och Plaianvägen, liksom idag, skall vara försedda med ljusreglerade övergångsställen även efter ombyggnad av korsningen till "Planiarondellen". Det är viktigt att förbättra gångförbindelsena mellan å ena sidan stormarknadsområdet och å andra sidan Saltsjöbanan (Nacka Station) och busstrafiken utefter Värmdövägen. Även skolvägen mellan bl a Alphyddan och Sickla skola måste förbättras, t ex genom ett bekvämt gångstråk som korsar Värmdövägen, Saltsjöbanan och Järlaleden planskilt. Vi motsätter oss att Saltsjöbanan läggs om med en lång tidsödande omväg via Lugnet mellan Sickla och Henriksdal. En eventuell snabbspårväg från Gullmarsplan kan isället anslutas till Saltsjöbanan vid Henriksdal eller Sickla bro.

Slutsats

Detaljplanen bör inte tas enligt utställt förslag utan först omarbetas.

3 Remissvar beträffande detaljplan för del av Bo och Backeböl, Porfyrvägen - öster om Boovägen, Nacka Kommun 00-02-17

Nacka miljövårdsråd har tagit del av samrådsunderlaget gällande ovan nämnda område och vill därför framföra följande:

• Med anledning av Nackas miljöpolicy där det talas vackert om "naturens kretslopp" samt Miljöbalken, 11:9, där det talas om avlopp, ifrågasätter vi varför man ej utreder möjligheterna till enskilda, alt. samfälliga, avloppsanläggningar. Anslutningen till det kommunala nätet betingar en icke försumbar summa pengar som rätt investerad kan bli en väl fungerande lokal anläggning. Det kommunala nätet kräver dessutom en hel del energi i drift (pumpar och värmekablar) och även detta rimmar illa med målen i Nackas miljöpolicy.

• Samrådsunderlaget anger att byggnaderna bör kunna nås av solen och således förses med solfångare. Vi ifrågasätter varför illustrationsplanen till över 60 procent har illustrerat hus med orienteringen (takåsriktningen) i vnv-oso vilket är direkt olämpligt för solfångare.

• Områdets delvis kuperade terräng kan ställa till problem vid byggnation av vägar och hus. Vi ser gärna att hänsyn tas till detta så att sprängning av berg och skövling av skog minimeras samt att tillkommande byggnader anpassas till den naturliga terrängen.

• Fastigheterna efter Boovägen och närmast Värmdöleden beräknas vara bullerstörda eller ligga i närheten av gränsvärdet. Dessa fastigheter bör göras större på bekostnad av det totala antalet fastigheter inom området. Denna minskning skulle medföra att husen kan placeras i lägen som med god marginal klarar bullerkraven.

• För att minimera avrinningen av dagvatten från området och dessutom behålla lite av områdets karaktär ser vi gärna grusvägar i stället för dito av asfalt.

4 Yttrande över Detaljplan för Finnberget 00-04-13

Nacka Miljövårdsråd har inget i princip att erinra mot föreslagen förtätning å Finnberget. Området är redan bebyggt och befintlig infrastruktur tas nu tillvara. Finnberget är genom sitt läge vid stockholms vatteninfart och närheten till stadens centrala delar utomordentligt känsligt vad gäller bebyggelse. De planerade husens måttliga skala i höjdled gör att siluetten endast i ringa mån synes förändras, även om den naturligtvis från några synvinklar måste komma att bli något kompaktare än i dag.

Vad Nacka Miljövårdsråd dock vill trycka på är att bebyggelsen kommer till stånd med ett minimum av sprängning. Sprängskadorna blir ju kvar när husen i sinom tid rivs. Ett söndersprängt "berg i dagen" måste ses som en större miljöförstöring än ett förlorat träd, de må vara aldrig så stort och gammalt. Det har gått att bygga stora byggnadsverk i århundraden utan större åverkan på underliggande berg. Det är sålunda inget tekniskt problem, det handlar om vilja.

Nacka miljövårdsråd har tagit del av utställningsförslaget av ovan nämnda detaljplan och vill därför framföra följande:

• I förslaget anges att vissa fastigheter har möjlighet att ordna enskilda kretsloppslösningar. Vi tolkar detta som att anslutning till det kommunala avloppsnätet är frivillig om den enskilda fastighetsägaren själv ordnar sitt avlopp på ett tillfredsställande sätt. I enlighet med kommunens miljöpolicy där kretsloppslösningar förespråkas, samt enligt Miljöbalken 11:9 bör möjligheten till sådana anläggningar grundligt undersökas för varje fastighet.

Nacka Miljövårdsråds remissvar har i samrådsredogörelsen kommenterats av Miljö & Stadsbyggnad enligt följande: "Där fastighetsägarna visat intresse för krestloppslösningar har det efter inventering av berörda fastigheter visat sig att förutsättningarna för sådana lösningar inte föreligger."

Miljövårdsrådet nöjer sig inte med Miljö och Stadsbyggnads svar. Vi anser att det är av pricipiellt intresse att politiker, fastighetsägare och deras företrädande organisationer får kunskap om vilka kriterier som Miljö & Stadsbyggnad följer för att medge respetive inte medge rätt för fastighetsägare att anordna en enskild kretsloppsanpassad VA-lösning för sin fastighet.

Miljövårdsrådet ber härmed om ett svar från Miljö & Stadsbyggnad om vilka förutsättningar som saknas för att anordna enskilda kretsloppslösningar för berörda fastigheter i Lilla Björknäs etapp I, samt besked om vilka förutsättningar som måste föreligga för sådana lösningar.

• Områdets delvis kuperade terräng kan ställa till problem vid byggnation av vägar och hus. Vi ser gärna att hänsyn tas till detta så att sprängning av berg och skövling av skog minimeras samt att tillkommande byggnader anpassas till den naturliga terrängen.

Detta skulle minska behovet av omhändertagande av dagvatten Byggnader bör uppföras på ytor med lite växtlighet och på så vis hjälpa till att hålla vattenbalansen i området.

6 Remissvar angående Program för revidering av översiktsplan för Nacka 00-06-13

Enligt gällande plan från 1991 skall Nacka vara en grön kommun. Det målet måste bibehållas trots att kommunen står inför ett hårt expansionstryck på grund av befolkningstillväxten i regionen. Vi vill då särskilt värna om de större sammanhängande grönområdena i kommunen, Erstavik – "Nackareservatet", Velamsund och Nyckelviken. Kommunen måste aktivt bidraga till att dessa kan förbli i princip i nuvarande skick.

Förutom de större kvarvarande grönområdena måste andra ur ekologisk synvinkel viktiga områden skyddas. Sådana områden är stränder och våtmarker, områden som spelar stor roll i ekosystemet. Nackas 40 småsjöar är i detta sammanhang av stor vikt. Här har kommunen under många år visat stor tvehågsenhet. Miljövårdsrådet hoppas på en bättring härvidlag.

I kapitlet, Omgivningsmiljö, tas luftföroreningarna upp. Vad Nacka kan göra för att minska dessa är i första hand att understödja kollektivtrafiken i dess olika former samt undvika större förtätningar i perifera områden, som till exempel Skogsö och Älgö, områden som ej förmår "bär upp" en reguljär kollektivtrafik.

Spill- och dagvattenavlopp från bebyggelse och vägar är ett problemområde som kan skrivas mycket om, framför allt i en skärgårdskommun som Nacka med grunda jordar och mycket fritidsbebyggelse. Vi anser naturligtvis att allt avloppsvatten och i vissa sammanhang även dagvattnet skall renas. Vi menar emellertid att fastighetsägare inte skall tvingas ansluta sig till kommunalt avlopp om vederbörande kan lösa frågan lika bra eller bättre på annat sätt. Framdragningen av vatten och avlopp tvingar nu, av ekonomiska skäl, fram förtätningar som av andra skäl är mindre lämpliga. Flera av de ämnen, till exempel urin ock fekalier, är i grunden värdefulla näringsämnen som blir till ett reningsproblem i samma stund som de blandas med ett annat värdefullt ämne, nämligen rent vatten – som ju bara är ett transportmedium i detta sammanhang. Det måste finnas klokare sätt att omhänderta dessa ämnen och Nacka kommun borde visa lite större beredvillighet att stödja sådana ambitioner när dom uppenbaras. Vi hänvisar till de av kommunen antagna "Kriterier för kretslopp i Nacka - Vatten och avlopp" där behovet av av teknisk utvecklig av enskilda VA-lösningar för regional avsättning av näringsämnen poängteras särskilt. Lokala lösningar bidrar till att förhindra att brist på vatten uppkommer, i sin rapport till kommunen om Älgö av 2000-04-25 skriver Lektor Bo Olofson, KTH: "Eftersom huvuddelen av vattenförbrukningen utgörs av BDT-vatten skulle en återföring förändra hela vattenbalansen och problem med vattenförsörjningen skulle överhuvud taget inte uppstå."

Vi motsätter oss den snabba utbyggnadstakt som förutsättes under några av de kommande åren i avsnittet om befolkningsförändring, båda alternativen svarar mot en allför snabb utbyggnad av Nacka. Mer rimligt vore en utbyggnad som leder till en årlig befolkningsökning med högst 1%, d.v.s. ungefär som hittils. Vi instämmer i att den f.d. industrimarken på Sicklaön är lämplig för bebyggelse med bostäder och icke störande arbetsplatser men anser att utbyggnaden bör ske långsammare för att undvika att det senare uppstår brist på mark lämplig för bebyggelse. Vi anser inte att Gungviken – Sågtorpsområdet, Tollare eller annan mark som aldrig varit bebyggd bör bebyggas. På Älgö där ett enigt fastighetskollektiv motsatt sig en förtätning motsätter även vi oss en förtätning. På motsvarande sätt måste man även i Boo ta hänsyn till fastighetsägarnas synpunkter.

Buller tas upp i programmet. Vår mening är att buller är en förorening och skall behandlas som en sådan. Uppsättning av bullerplank och/eller trädplanteringar skulle dämpa olägenheten. Kommunen bör ta ett initiativ härvidlag.

Vi motsätter oss byggande av Österleden och en ny Skurubro. Istället bör kollektivtrafiken förbättras så att fler väljer att åka kommunalt vilket avlastar vägnätet.

Det nuvarande systemet med buss- och tågtrafik från alla delar av Nacka till Slussen bör bibehållas men kan kompletteras med vissa bussar till en pendeltågsstation. En tunnelbanelinje som slutar vid Nacka Centum med ny bussterminal där skulle leda till fler byten och därför en försämring för kollektivresenärerna. I samband med en utbyggnad av snabbspårvägen mot Nacka är det väsentligt att man inte försämrar Saltsjöbanan genom att t ex låta den ta en omväg via Lugnet.

Det är väsentligt att cykelvägnätet byggs ut så att det bildar en sammanhängande helhet. Exemelvis finns cykelbana från Älta till Nackanäs där den abrupt tar slut med en synnerligen trafikfarlig fortsättning.

Färjetrafik behandlas. Problemet med Gåsö kommer då osökt upp för oss. Kommunen borde undersöka om inte reguljära båtturer kunde angöra Gåsö såsom mängder av andra öar angörs.

Givetvis kräver utvecklingen på IT-området att bredband snarast byggs till alla delar av Nacka, inte endast de angivna delarna.

Renhållningen har behandlats summariskt i planen, det tycker vi är fel eftersom frågan är synnerligen viktig. Här gäller, som vad gäller avlopp, att det är först när restprodukter blandas som det blir till avfall, dessförinnan är det en råvaruresurs, men att begära att alla kommuninnevånare själva skall frakta dessa fraktioner till speciella platser är inte helt självklart - tvärt om.

Sprängning av berg tas inte upp - det borde ha gjorts. Miljövårdsrådet menar att sprängning av berg i dagen bör ske med stor restriktion. Skadorna är mer än något annat oreparabla.

Nacka Miljövårdsråd tycker programmet för revidering av översiktsplan är välskrivet och på det hela taget lättförståeligt, men helheten störs tyvärr av ett flertal sakfel. Exempel: På kartan över bensinstationer på sid. 49 saknas ungefär hälften av Nackas bensinstationer. Den föreslagna fjärrvärmedragningen i Älta är sedan länge byggd och tagen i drift. Kartan över cykelvägar på sid. 61 inkluderar spår kring Hellasgården för vilka länsstyrelsen förbjudit cykling medan andra bra cykelvägar saknas. Påståendet att endast Stockholms och Värmdö kommuner i länet har större inflyttningsnetto än Nacka är fel eller gammalt, gäller ej för 1999.

Vi saknar det Agenda-21-dokument som skulle ha kunnat ge programmet ett perspektiv värdigt en ekokommun. Vidare saknar vi ett antaget miljöprogram som stöd för programmet för översiktsplan

7 Remissvar betr program för Saltsjökvarn 00-06-29

Vi hänvisar till vårt tidigare remissvar och de yttranden vi gjort under seminarierna "Nackas norra kust", men vill trycka på följande punkter:

• Eftersom Nacka är en ekokommun måste ekologiska principer (de fyra systemvillkoren mm) vara vägledande på ett tydligt sätt.
• Exploateringen vid Saltsjöqvarn är alltför hög för att ekologiska principer skall kunna tillgodoses.
• Det är viktigt att man bevarar intrycket av ett grönt inlopp till Stockholm, och att horisontlinjen sedd från vattnet, Djurgården och Lidingö är i stort sett obruten.
• Inga utbyggnader som inkräktar på vattenytan bör göras.
• Allmänheten skall ha obruten tillgång till stranden.

8 Förslag till ny avfallsplan för Nacka kommun 00-06-29

Förslaget till ny avfallsplan utgör en ambitiös genomgång av aktuell och kommande lagstiftning och av den nuvarande avfallshanteringen.

Avsaknad av ett övergripande miljöprogram för kommunen påpekas, liksom bristen på resurser i vissa fall för att verkställa fattade beslut.

Nacka Miljövårdsråd stödjer planens övergripande värderingar. Vi förutsätter att kommunen kommer att anta avfallsplanen i de politiska nämnderna och därefter tillskjuta de ekonomiska medel som krävs för att planen skall kunna uppfyllas.

Förutom nedanstående synpunkter ansluter vi oss helt till det remissvar som lämnats av Saltsjöbadens Naturskyddsförening (se bilaga).

• Hur skall kompostering i flerbostadshus stimuleras? Varför sker inte kompostering vid skolorna på samma sätt som vid daghem och förskolor? Hur skall energin från bränslet från ev förbränningsanläggning i Kovik tas tillvara? Finns planer på fjärrvärme i Nacka?

Enligt 13.2.1 blir kostnaden för hushållssopor sorteras dels i en bränslefraktion, dels i en biologiskt behandlingsbar fraktion "avsevärt högre" än om dessa fraktioner blandas. Det saknas en förklaring till varför kostnaden blir högre. Det finns inte angivet hur kontroll av föroreningar till luft, mark och vatten vid förbränning och från deponier skall ske, inklusive mätningar av dioxinvärden. Vi anser att värdena skall offentliggöras regelbundet. Plan för flera lokala insamlingsstationer saknas, inkluderande placering vid naturliga målpunkter per gång, kollektivtrafik och övriga ärenden och gränsvärden för hur lätt/svårt det ska vara för en viss andel av invånarna/verksamma. Plan saknas för ökandet av antal fraktioner, så att värdefullt returmaterial uppstår.

I planen anges att mängden avfall måste minskas. Det finns ingen plan för hur mängden farligt avfall skall minska, trots att detta borde vara prioriterat. Vi konstaterar att lokal förmedling av användbara s.k. grovsopor saknas i Nacka sedan Sopvaruhuset fick stänga. Det är önskvärt att liknande verksamhet får kommunens stöd.

Insamlingskärl för alla typer av avfall skall finnas inom gång- eller cykelavstånd för alla kommunens invånare. Källsorterat biologiskt nedbrytbart avfall bör i första hand komposteras lokalt och användas som jordförbättringsmedel i närområdet. Föroreningsgraden bör fastställas för att avgöra huruvida komposten kan användas för t.ex. parker och golfbanor, och i vilken mån den kan användas i jordbruk och matodlingar.

I de områden där kommunalt vatten och avlopp saknas och där de boende erbjuds sådant måste de, innan de fattar beslut, få reda på de alternativ som står till buds (t.ex. om infiltrering är lämpligt på respektive tomt) och kostnaderna för detta. För övrigt hänvisar vi till remissvaret från Saltsjöbadens Naturskyddsförening.

9 Remissvar beträffande "Utvecklingsområden i Boo" Nacka Kommun 00-09-01

Utredningen pekar på att "det förekommer att vattentäkter är otjänliga på grund av bakterieförekomst som orsakas av bristfälliga avloppsanläggningar" dock pekar utredningen på att "omfattningen av detta problem är inte känt, eftersom det under 90-talet skett provtagning endast i mycket begränsad omfattning i de enskilda brunnarna". Ändå påstår utredningen att "nuvarande situation ger upphov till växande problem ... och risk med sanitära problem och negativ miljöpåverkan som följd." NMR ifrågasätter om författarna har vetenskapligt belägg för att dra slutsatser gällande framtiden när de saknar dokumentation över rådande förhållanden i tid och rum. NMR efterlyser en sådan dokumentation.

Utredningsområdet omfattar (enligt författarna på sida 19) 2536 fastigheter varav 1298 fastigheter är permanentboende. Det betyder att cirka 1238 fastigheter kan antas bli permanentade med en tillhörande ökning av cirka 3342 personer. Utredningen prognostiserar en utbyggnad för en befolkningsökning på cirka 6000 alltså 2658 fler än om befintliga tomter och fritidshus permanentas. För att klara detta ska alltså cirka 984 nya fastighetsstyckningar alternativt flerfamiljsbostäder tillskapas. En sådan befolkningsökning sägs då kräva en kommunal VA försörjning. Detta innebär en oförsvarlig förtätning vilken vi motsätter oss.

Planläggning av berörda områden för att tillåta större byggnadsvolymer än idag kan vara positivt. Dagens hus à 45kvm+loft smälter sällan in i varken landskap eller bland tidigare bebyggelse. Att sätta likhetstecken mellan ökad byggvolym och kommunalt VA tycker vi dock stämmer väldigt dåligt överens med kommunens övergripande mål och statsmaktens syn på hushållning med energi och naturresurser eftersom detta bland annat innebär:

• Bristande valfrihet
• Stora ekonomiska kostnader för den enskilde fastighetsägaren
• Stora ingrepp i mark (för att klara schakten med bland annat sprängning)
• Slöseri med eleffekt. Med LPS system kan man uppskatta den totala lednings längden till 14 mil med en värmekabeleffekt på 10W/m. Detta ger en installerad effekt 1400kW (vilket ungefär uppgår till värmeeffekten av 200 eluppvärmda villor). Lägger man till 2500 pumpstationer à 2kW blir den totalt installerade effekten 6400kW.
• Påfrestningar på miljön. 14 mils ledningar dels för vatten och dels för avlopp innebär att ansenliga mängder för naturen olämpliga ämnen såsom plast och koppar grävs ner utan garanti på tillvaratagande eller återanvändning.
• Ej ekologiskt hållbar lösning. Nuvarande kommunala reningsverk är inte ekologiskt hållbara varför vidare utbyggnad/påbyggnad ej bör ske.

Beträffande vägar anser vi att områdets karaktär och trafiksäkerhet bevaras genom att bibehålla befintliga grusvägar. (På grusvägar hålls hastigheten naturligt på en lägre nivå vilket innebär att bilar och oskyddade trafikanter kan samsas om utrymmet.) Vidare slipper vi problemet med dagvatten. Inte att förglömma är befintliga grusvägar betydligt billigare - vid jämförelse med området kring Tessinvägen är kostnadsbilden ca 1:10. Undersökning som gjorts av Kummelnäs vägförening visar dessutom att största delen av de boende vill behålla grusvägarna inom det området. Att asfaltera vägarna är ej ekologiskt riktigt.

Hösten -99 kommunen vill lägga ner förskolor/ dagis i Boo (vilket även gjordes). Anledning barnbrist. Våren -00 kommunen vill etablera förskolor i Boo. Anledning förväntad befolkningsökning. Är detta ett uttryck för "långsiktig" planering eller används barnen som politiskt slagträ? För att människor skall känna social trygghet anser vi att framförhållnigen borde vara lite längre.

Redovisning av vattenbalansen visar att stora delar av de berörda områdena har underskott på vatten vid permanentboende. Vi ifrågasätter om detta är relevant:

• Vilka förbrukningsmängder har använts?
• Har hänsyn tagits till förekomsten av TC?
• Är vattenbalansberäkningen teoretisk?

Av handlingen har vi inte kunnat utläsa vilken eventuell byggnadsvolym man planerar i och med planläggningen.

I förordet talas det om medborgarinflytande och dylikt. I samband med detta frågar vi oss varför bland annat området söder om Grävlingsberg och kring Abborrträsket särbehandlas.

Det naturliga borde väl vara att behandla geografiskt naturligt sammanhängande områden ihop. Detta för att enkelt och enligt gällande lagar kunna samråda med och engagera de boende.

Då prioriteringsordningen för den kommunala avloppsutbyggnaden bland annat grundar sig på risken för negativ miljöpåverkan från avloppen föreslår vi att:

• Kommunen genomför en kampanj där man informerar om hur man begränsar skadlig påverkan av våra naturliga resurser. Exempelvis:

- Vilka rengöringsmedel ska man använda då man har en egen avloppsanläggning.

- Att hushålla med vatten ur egen brunn utan att tära på komforten genom dels anpassning till vattensnål teknik och dels en medvetenhet om att inte slösa i onödan.

Vidare föreslår vi att:

• Kommunen i samarbete med de boende och deras organisationer genomför en seriös undersökning av möjligheten till enskilda och samfälliga vatten och avloppsanläggningar.
• Kommunen beslutar om stopp för delning av ytterligare fastigheter. Detta för att bibehålla de relativt stora tomterna och därmed områdets karaktär. Vidare innebär detta att behovet av färskvatten och avloppsrecepienter inte ökar lika mycket som vid en eventuell förtätning av området.

• De boende genom sina vägföreningar avgör om de vill ha grusvägar eller ej.
• Kommunantikvarien i samarbete med berörda organisationer, gör en seriös inventering på vad som är värt att bevara i området.

Slutligen föreslår vi att dokumentet "Utvecklingsområden i Boo" dras tillbaka för omarbetning, detta bland annat på grund av den bristfälliga dokumentationen och de därav godtyckliga slutsatserna.

10 Remissvar beträffande Detaljplan för Sicklaön 257:1,2,3 Kristinavägen/Strandpromenaden 00-08-31

Enligt en skrivelse från maj 1990 skall gällande planbestämmelser innehålla en paragraf (10) med texten "Planområdet utgör värdefull miljö. Ny bebyggelse skall utformas med särskild hänsyn till omgivningens egenart". I översiktsplanen står att läsa att "Eventuellt nytillkommande byggnader bör placeras in varsamt i terrängen och utformas så att de harmonierar med den befintliga bebyggelsen". Eftersom den föreslagna planen inte överensstämmer med intentionerna ovan avstyrker Miljövårdsrådet förslaget.

Om den föreslagna bebyggelsen med sex kedjehus ändå antas, bör husen utformas så att de harmonierar med den omgivande bebyggelsen. Den föreslagna utformning bryter totalt med sin enkla, fantasilösa "lådform". Lite varierande utformning med inslag av detaljer från äldre tidsepoker skulle ge mer livlighet och karaktär åt husen och därtill bättre smälta in i befintlig miljö. Hänsyn bör tas till de ovanliggande villornas sjöutsikt så att den inte försämras. Inga fler fula, fantasilösa "ökenfort" (de vita tvåvåningsradhusen utmed Kristinavägens nedre del mot Duvnäsviken) vill vi se i Saltsjö-Duvnäs.

Nacka Miljövårdsråd konstaterar med glädje att många av de synpunkter som kommit fram i tidigare remissvar nu har tillvaratagits.

Vi har dock fortfarande synpunkter som huvudsakligen rör sig om boendemiljön:

1. Det är tveksamt om kommunens riktvärden för vägtrafikbuller är tillämpliga för bostadshus där målgruppen till stor del är beroende av hörapparater, som förstorar alla ljud. Att i detta fall godta avstegsnormer är naturligtvis förkastligt. Vi anser att kommunens riktvärden ekvivalent ljudnivå högst 30dBA inomhus och 55 dBA utomhus i detta fall är en gräns som ej för överstigas.

2. Vi vidhåller att balkonger och fönster för de boende skall vända sig bort från Värmdövägen med hänsyn till bullret. Hur detta skall gå till framgår ej av detaljplanen.

3. Husen för äldreboenden bör planeras så att det är möjligt att personer kan förflytta sig från entrén till väntande bil under tak.

4. Många boende i äldrebostäder är störda av sinna grannar och vill inte använda gemensamma balkonger, samtidigt som de har svårt att på egen hand ta sig utanför huset. Franska fönster är en möjlighet för dem som ej har egen balkong att uppleva utevärlden. Små minibalkonger med plats för en rullstol är en bättre lösning.