Nacka Miljövårdsråd är en partipolitiskt och religiöst obunden förening, bildad 1969, med både enskilda personer och nackaföreningar som medlemmar. Miljövårdsrådet verkar för en god boende-, arbets-, trafik- och fritidsmiljö. Nacka Miljövårdsråd är remissorgan i kommunala planfrågor.
	Nacka Miljövårdsråd
			Nacka 2017-10-02

Remissvar på Klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen

Behovet av en klimatfärdplan är tydligt

Som helhet är det aktuella dokumentet nyttigt. Kommunerna har behandlat klimatet mycket olika och samordning mellan internationella, nationella och kommunala åtaganden behövs bl a på regional nivå. Förslaget till klimatfärdplan är mot denna bakgrund ett bra planeringsunderlag.

Klimatet behandlas i olika takt och på olika sätt i RUFS-processen

Det är svårt att få överblick över de olika momenten i arbetet med RUFS 2050. Det aktuella förslaget till underlag gäller klimatet som är grundläggande för ekonomisk utveckling, markanvändning och utnyttjande av naturresurser. Klimatfrågan behandlas också i huvuddokumentet för RUFS som nu ställs ut i reviderad form efter samråd fast med annan remisstid. Remissinstanserna ska uttala sig om klimatfärdplanen med sina genomförandeaspekter innan remissen om helheten är behandlad. Ordningen skapar viss förvirring och att klimatet behandlas olika i samrådsförslaget, klimatfärdplanen och utställningsförslaget ökar denna förvirring. De klimatsynpunkter som nu kan lämnas är beroende av om analysen av hela RUFS-förslaget är färdig eller ej.

Klimatfärdplanen strukturerar exempelvis bebyggelseanalysen på anat sätt än RUFS 2050. Detta skapar osäkerhet om vad som gäller för regionen. Har dokumenten olika avsändare och är de inriktade mot olika målgrupper? Vill ansvariga politiker slippa klimatfokus när RUFS 2050 fokuserar på fler bostäder och vägar genom att skjuta in ett separat dokument för en separat klimatdiskussion? Klimatfärdplanen skulle vinna på att mer ta upp det som den strategiska konsekvensbeskrivningen i samrådsförslaget till RUFS kom fram till.

Strategier för att klimatanpassa bebyggelsen

Strategi för att minska på rivningar och istället återanvända byggd miljö i form av hus och infrastruktur genom underhåll och ombyggnad behövs. Några utgångspunkter skulle kunna vara:

• Bygga mer i trä och mindre i betong
• Minska markkonsumtionen för ny bebyggd miljö
• Hålla nere bergschaktvolymerna i byggandet
• Hushålla mer med byggtransporter och transporter av massor
• Minska hårdgjorda ytor i förhållande till icke hårdgjorda ytor i stadsbygden
• Behålla och utveckla ekosystemtjänster i den gröna och blå infrastrukturen

Ovanstående inriktning för att klimatanpassa byggandet kräver också uppföljning. Den del av klimatfärdplanen som inriktas på bebyggelsen bör kompletteras med mått som är användbara för detta ändamål. Förberedande arbete med att identifiera lämpliga metoder behövs snarast.

Styrmedel

För att möjliggöra klimatfärdplanen behövs det ambitiösa styrmedel på alla nivåer dvs statliga som skattesubventioner, taxor och lagstiftning. Regionen måste använda styrmedel som de förfogar över för att ex få fler av innevånarna att åka kollektivtrafik trots att vi blir fler ska flera välja andra transportmedel än bilen.

Dieselbilar

Att som andra storstäder förbjuda dieselbilar under vissa tider och på vissa platser kan vara ett sätt att skydda människorna och uppnå målen om nollutsläpp.

Dieselbilar ökar och har gått från 13 % till 35,5 % från år 2009 till år 2015. Generellt gäller att dieseldrivna fordon släpper ut mindre koldioxid jämfört med bensindrivna fordon, vilket är positivt för klimatet och den totala mängden utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Men dieseldrivna fordon har högre utsläpp av NOx jämfört med bensindrivna fordon och är därmed sämre för människor och miljö Luftföroreningar är, trots enorma förbättringar de senaste decennierna, ett viktigt folkhälsoproblem och kan ge upphov till en rad olika typer av effekter på människors hälsa, allt från att starta sjukdomsprocesser som leder till kroniska sjukdomar hos från början helt friska personer www.oslv.se

Markanvändning

Markanvändningen inom kommunerna bör prioritera regionens flerkärnighet och använda styrmedel som gör att den nya bebyggelsen byggs i närheten av befintliga bostäder och arbetsplatser. Att använda den kollektivtrafik som redan finns och satsa på alternativa lösningar för att främja forskningen och ge möjlighet att prova nya klimatsmarta sätt. Ett alternativ är att bygga helt nya stadsdelar (ex Vallastad i Linköping)