Nacka Miljövårdsråd är en partipolitiskt och religiöst obunden förening, bildad 1969, med både enskilda personer och nackaföreningar som medlemmar. Miljövårdsrådet verkar för en god boende-, arbets-, trafik- och fritidsmiljö. Nacka Miljövårdsråd är remissorgan i kommunala planfrågor.
	Nacka Miljövårdsråd
			Nacka 2018-05-15

Remissyttrande över regional handlingsplan för en grön infrastruktur i Stockholms län, Dnr 106-2131-2015

Nacka Miljövårdsråd har tagit del av remissen grön infrastruktur – regional handlingsplan för Stockholms län och avger följande yttrande:

Det är bra att länsstyrelsen tar fram detta omfattande material om grön infrastruktur. Det finns dock luckor i materialet. Det är kopierat från olika källor men ger tyvärr inte en rättvisande bild av läget och hoten mot den gröna infrastukturen i länet.

Det finns redan mycket underlag om grön och blå infrastruktur som tyvärr inte får genomslag i planeringen. Nacka har underlagsmaterial som tyvärr inte används så frågan är hur bättre länstäckande underlag ska kunna säljas in av länsstyrelsen som är en svag statlig aktör i mötet med självsvåldiga kommuner som har planmonopolet i ryggen. Ett nytt synsätt på hur värdena i den gröna ska hanteras i planering och prövning är viktigare än mer underlag.

Länsstyrelsens roll synes främst vara att konstatera att i stort sett alla planer inte har betydande miljöpåverkan.

Utdraget nedan visar på vikten av vägning mellan olika allmänna intressen:

• I den fysiska planeringen ska planläggningen syfta till att mark- och vattenområden används för de ändamål som den är bäst lämpad för. Marken ska också ges företräde åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning, det vill säga allmänna intressen. Detta innebär att grön infrastruktur kan behöva vägas mot ett eller flera andra intressen (både allmänna och enskilda) utöver de mer uppenbara såsom bostäder eller andra lokala exploateringsmål.
  
  En fungerande grönstruktur kan alltså ställas mot behovet av ett kollektivtrafikstråk som har regional bäring. Ett spridningssamband som spänner över en kommungräns mot behovet av bostäder. Utmaningen är att få båda behoven tillgodosedda.

Tyvärr så vägs inte de värden grön infrastruktur har in på ett tydligt sätt i den planpraxis som råder. Stockholmsförhandlingen har knappast haft grön infrastruktur för ögonen när avtal förhandlats fram. Detaljplaner föregås av avtal med byggaktörer när det gäller exploateringsnivå innan underlag som finns om naturvärden tas upp. Ytterligare inventeringar enligt SIS-standard beställs inte heller. Den gröna infrastrukturen tas om hand som något som i efterhand endast marginellt kan justeras.

Handlingsplanen bör bättre beskriva olika typer av formella skydd för natur, t ex naturreservat, Natura 2000, biotopskydd, skyddade träd. Planen bör även innehålla strategier för att skydda fler naturområden. T ex skulle handlingsplanen föreslå andel av länets yta som ska vara naturreservat, eller t o m peka ut områden där naturreservat bör utredas.

Nacka Miljövårdsråd konstaterar att begreppet urskog inte finns i samrådsförslaget. Inte heller ordet orördhet finns med. Detta förvånar Nacka Miljövårdsråd. Dokumentet bör uppdateras med att beskriva Stockhols urskogar.

Verkligheten är att Ryssbergen i Nacka (Stockholms närmaste urskog) avses bebyggas med ett separat nytt område som kräver helt ny infrastruktur i skog av NATURA 2000-klass. Bland annat utifrån begreppet kompensation vore det lämpligt att bevara de höga biotopvärdena här mot bakgrund av att ca ett 10-tal närskogar exploateras i närheten av den blivande tunnelbanan.

Nacka Miljövårdsråds remissvar på Nackas översiktsplan och RUFS 2050 visar vår inställning till pågående planering. Vi har kommenterat det gröna i RUFS-en vilket inte Nacka kommun gjort i sitt remissvar. Länsstyrelsen och regionplaneorganet bör samverka nära. Staten bör ge mer stöd för regional samordning i storstadsområdena. Grönsamband bör få en tydligare status i en förbättrad planpraxis.

I listan på remissinstanser saknas viktiga delar av civilsamhället i länet exempelvis Alternativ stad, koloniträdgårdsrörelsen m fl. Nacka Miljövårdsråd ser fram emot en utvidgad dialog i det fortsatta arbetet med grön infrastruktur.

Att en sammanfattning saknas samt att referenser inte listas gör det svårt att få grepp om materialet.

Kvartersstad är det planmönster som planerarna förordar i ett mycket stort antal bebyggelseprojekt både vid nybyggnad och förtätning. Det tidigare mönstret har varit hus i park ofta i närskog. Inriktningen är att bygga ihop stadsbygden. Det vore lämpligt att analysera vad detta innebär för den gröna infrastrukturen som fragmenteras.

När det gäller villaområdena så sker en förtätning som innebär att fler lägenheter per hus eftersträvas samt att tomter styckas. Resultatet blir att tidigare skogstomter eller trädgårdstomter omvandlas till parkeringsplatser, däck av impregnerad trall kantade av vintergröna tujor o.d. Trädgårds- och skogsmångfald försvinner i dessa områden som ofta varit bryggor mellan grönområden.

Användande av grönfaktor för kvartersmark vid markanvisning i Nacka är intressant men bör analyseras i ett brett biotopperspektiv.

I kapitel 29.4 föreslås åtgärder för samplanering mellan Stockholms kommuner. Dessa åtgärder är av största vikt. Vi ser med tillförsikt på att den mellankommunala samverkan som Nacka Miljövårdsråd förespråkar får stort utrymme i framtida planering.

Vissa kartor i samrådshandlingen är omöjliga att orientera sig i och bör förtydligas. T ex figur 46: Temakarta rekreation. En punkt som t ex visar Gamla Stan skulle förenkla.

Det skulle också vara bra om kartorna fanns publicerade i ett allmänt tillgängligt format där användaren kan zooma in kartan. I det nuvarande formatet i PDF så är de flesta kartorna tyvärr inte praktiskt användbara som planeringsunderlag för kommuner, ideella föreningar, företag och privatpersoner. Något som även påpekas i kapitel 29.4.2.

Gröna kilar måste tryggas för att människorna ska ha tillgång till naturen. Djur och växtliv behöver hjälp för att trygga övergångar mellan olika gröna kilar.

Åtgärder måste vidtas mot ökad fragmentering av naturen.

Fler korridorer eller "klivstenar" så att både människor och djur och växter kan sprida sig inom länet.

Med den snabba urbaniseringen utav Nacka är det extra viktigt att värna om de sammanhängande tätortsnära naturområdena – våra gröna kilar. Dessa är en betydelsefull faktor för en god boendemiljö och ökar vår livskvalitet. De gröna kilarna utgör mötesplatser för människor som är helt gratis.

Tystnad – är också en viktig faktor för att människor skall kunna återhämta sig med exempelvis en skogspromenad.

De värdefulla vattenmiljöerna behöver uppdateras för länet.

För Nacka Miljövårdsråd