Nacka Miljövårdsråd är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening, bildad 1969, med både enskilda personer och nackaföreningar som medlemmar. Miljövårdsrådet verkar för en god boende-, arbets-, trafik- och fritidsmiljö. Nacka Miljövårdsråd är remissorgan i kommunala planfrågor.
	Nacka Miljövårdsråd
			Nacka 2017-12-15

Granskningsyttrande över revidering av Nackas översiktsplan.

Nacka Miljövårdsråd har tagit del av planhandlingarna för Nackas Översiktsplan, KFKS 2016/704, som finns utställda till granskning av Nacka Kommun t o m 2017- 12-15 på: https://www.nacka.se/stadsutveckling-trafik/har-planerar-och-bygger-vi/strategisk-stadsutveckling/ny-oversiktsplan/ .

Nacka Miljövårdsråd lämnade 2017-06-16 in sitt yttrande på det då utställda samrådsförslaget: http://www.nackamiljo.se/overplan2017.html .

Nacka miljövårdsråd motsätter sig bestämt att delar av Ryssbergen som enligt gällande detaljplan ska vara naturmark planeras för bebyggelse.

Nacka Miljövårdsråd vill vidare avge följande synpunkter på granskningsförslaget:

• Översiktsplanen från 2012 borde ändras i grunden och en revidering är inte tillräcklig.
• En mer tydlig och öppen planering behövs. Diskussion om alternativ saknas. Strukturplanen och andra styrande dokument har inte invånarna fått yttra sig över i ett samråd enligt Plan- och bygglagen.
• De ändringar som görs saknar ofta motivering trots att de strider mot gällande kommunala, regionala och nationella mål.
• Konsekvenser för klimatet beskrivs missvisande. Det gäller bl a Östlig förbindelse som inte bör byggas. En omfattande och mångsidig kollektivtrafiksatsning behövs däremot.
• Östlig förbindelse blev stoppat i Sverigeförhandlingen och ingår inte längre i dessa planer. Östlig förbindelse bör strykas ur översiktplanen. Det är inte rimligt att förutsätta att en östlig förbindelse är byggd 2030.
• Kunskaper som finns om gröna samband och ekosystemtjänster utnyttjas inte.
• Skogsområden försvinner, berg sprängs bort och kulturmiljöer rivs vilket gör att nackaidentiteten påverkas negativt. En kontinuerlig uppföljning saknas.
• Nya kompletterande mål för stadsbyggandet behöver formuleras och indikatorer för uppföljning av dessa formuleras.
• Föreslagen exploatering av regionkärnans enda urskog, Ryssbergen, bör ej ske. Den göms undan i texten. Hela området utreds som blivande naturreservat utifrån höga natur- och rekreativa värden.
• Den gröna strukturen bör beaktas bättre både utifrån samband för flora och fauna samt som socialt integrerande element. Gröna dalen bör inte exploateras.
• De livsmiljöer som planeras ligger ofta bullerstört, har dålig luftkvalitet och omfattar höga hus vid trånga gårdar och gator.
• Folkhälsan beaktas inte utan dåliga områden för människan används som bostäder – enligt Folkhälsomyndigheten finns det färdiga faktorer att beräkna medellivslängd och förlorade levnadsår om man bor invid en trafikerad bilväg. Om detta sägs ingenting. Marken invid väg 222 bör ej användas till bostäder.
• Den snabba utbyggnadstakten skapar problem i form av av brist på samordning som resulterar i kvalitetsbrister.
• Lokal bostadsefterfrågan på nyproducerade bostäder behöver analyseras både ur ett marknads- och socialt perspektiv, skapar oro och bristande tillit bland människor som bor i området vilket i sin tur skapar ohälsa och kriminalitet.
• Möjligheterna till arbetsplatsetableringar behöver analyseras. Risken är att Nacka blir en ensidig bostadsort där de boende tvingas till långpendling. När inga vuxna finns hemma under dagen skapas social oro. Alla ålderskategorier bör finnas i varje nybyggt område för att ge lugn och stabilitet.
• Konsekvensbeskrivningen är överoptimistisk när det gäller klimatutsläpp. De lokala miljömålen för frisk luft följs av glada nunor. En bredare mer realistisk konsekvensbeskrivning som den som finns i den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2050, behövs.

Förändringar i föreslagen markanvändning efter samrådet är få men innebär ofta ytterligare exploatering av värdefull naturmark.

• I Ryssbergen har tät stadsbebyggelse med trafikplats utvidgats på bekostnad av värdefull naturmark. Hela Ryssbergen bör bli naturreservat.
• Vikdalens glesa stadsbebyggelse har minskats och tät stadsbebyggelse utvidgats (kartor i texten har inte uppdaterats med detta).
• I södra Boo har N 22 tillkommit, Baggensstäkets blivande kulturreservat redovisas vilket är bra.
• Mellan Igelboda och Fisksätra kvarstår på Saltsjöbanans södra sida ett verksamhetsområde tidigare tänkt för en spårvägsdepå som nu inte blir av. Detta verksamhetsområde skulle stänga av grönkontakten mellan Skogsö och Gröna dalen genom exploatering av skogs- och våtmark längs en gång- och cykelväg. Området bör förbli grönområde.
• I Saltsjöbaden har exploateringsgraden minskats efter dialog och samråd vilket är bra och borde stå modell för behandlingen av övriga kommundelar.
• En tidigare ambition att utvidga Nyckelvikens naturreservat österut har slopas vilket är till stor nackdel för Nacka-Värmdökilen, denna ambition att utvidga reservatet bör kvarstå.
• Bakgrundskartans vägar syns något bättre än tidigare då motorvägar etc. helt utelämnats. Svårigheten att tyda den grovt redovisade översiktsplanens gränser mellan olika markanvändningsslag kvarstår dock.

Sammanfattning per område

Förslaget innehåller ett flertal kontroversiella förslag, som inte fanns med i gällande översiktsplan. Ytterligare naturmark tas i anspråk. Motorvägssatsningarna fanns med tidigare men återkommer i delvis ny skepnad. Nacka miljövårdsråd motsätter sig de flesta av dessa förslag i sin helhet. Trafikplatserna på Värmdöleden behöver utredas bättre.

• Tätbebyggelse i del av Ryssbergen,
• Tätbebyggelse i en ca 60 m bred zon mellan Nyckelvikens naturreservat och motorvägen (bl.a. Tennishall med 6 tennisbanor),
• Ny trafikplats i Ryssbergen och rondeller i Saltsjöbadsleden för ny motorvägsanslutning, Nacka trafikplats slopas,
• Östlig förbindelse (Österleden),
• Ny Skurubro för motorvägstrafiken,
• Verksamhetsområde utefter Saltsjöbanan mellan Igelboda och Fisksätra (tidigare tänkt som spårvagnsdepå),
• Gröna dalen och område söder om Saltsjöbadsleden blir utredningsområde,
• Verksamhetsområde väster om Drevinge (Gungviken),
• Verksamhetsområde norr om motorvägen öster om Boovägen,
• Utvidgningar av Kummelbergets industriområde,
• Verksamhetsområde i södra Erstavik vid Bollmorainfarten (Byggmax).
• Tätbebebyggelse av Trolldalen (öster om Henriksdalsberget),
• Verksamhetsområde söder om Tyresövägen, vid Grustagsvägen.

I flera fall minskas tidigare föreslagna naturreservat. Även exploateringar intill entréer till naturreservat och Erstavik föreslås. Dessutom frångår planförfattarna de principer för grönstrukturen som finns i regionplanen, gällande översiktsplan samt i kommunens grönstrukturprogram.

Kommunens remissvar på den regionala utvecklingsplanen RUFS 2050 visar på ointresset för naturfrågorna som inte kommenterats med ett enda ord.

Planprocessen

Är översiktsplanen en relationsritning som redovisar beslut som fattats utan tidigare samråd? Vad är nackabornas möjlighet att påverka (1) sättet att planera och (2) planens innehåll? Nacka Miljövårdsråd har synpunkter både på planeringens utgångspunkter och på själva markanvändningen. Föreningen har som remissinstans i en mängd ärenden funnit att vissa viktiga översiktliga frågor återkommande fått en otillfredsställande behandling.

Visst användbart underlagsmaterial har kommunen tagit fram men det får inte genomslag i detaljplaneringen. Kommunen behöver göra de principiella utgångspunkterna tydligare i översiktsplanen.

Översiktsplanen skall vara vägledande för kommunens utveckling och planförslaget skall gå ut på samråd enligt plan- och bygglagen. I praktiken är det förhandlingsöverenskommelser vid sidan av lagstiftningen som styr inriktningen. Byggandet av bostäder och trafik är i fokus vid beslut. Nackas översiktsplan visar på separat behandling av miljöfrågor som inte får påverka nyexploateringarnas inriktning. Negativa konsekvenser redovisas i bästa fall men har inte fått något genomslag i utbyggnadsbesluten.

Särskilt anmärkningsvärt är att kommunen i sitt missiv och i sin sammanfattning helt förtiger den viktigaste ändringen: Ryssbergen som redovisas för bebyggelse, vägar och en stor trafikplats i den södra delen. Istället nämns Bergs oljehamn/gård som inte är en nyhet och där det blir en domstol som avgör vilken användning som är viktigast (om kommunen nu har rätt att säga upp oljebolaget).

Få ändringar i den tidigare översiktsplanen från 2012 anser planförfattarna behövs. Detta är en tveksam slutsats. Planens ambitioner vad gäller utbyggnadsvolymer och stadsstruktur har ändrats i grunden. Remissförfarandet borde vara mer öppet för förändringar av inriktningen av de olika planerna.

Huvuddelen av det byggande som föreslås ligger på Västra Sicklaön inom Nacka stad. Översiktsplanen har en grov redovisning som inte visar vissa stora förändringar i centrala Nacka som är av stor betydelse för invånarna. Ett samråd enligt plan- och bygglagen krävs.

Kommunen hänvisar till olika detaljplaneprogram som gått ut på samråd och som täcker stora delar av Nacka Stad. Dessa är dock inte heltäckande och sambanden i trafikstruktur, grönstruktur och vattenfrågor kvarstår. Översiktsplaneförslaget är mycket grovt redovisat och fyller inte luckorna, dvs obehandlade frågor, inom Nacka stad. Hur kommer den nya stadsgatan Värmdövägen fungera? Hur klaras dagvattenmängderna med alla nya hårdgjorda ytor? Hur blir sambanden mellan de få grönytor som lämnas oexploaterade?

Förhållningsätt till höga hus är exempel på en styrande underlagsutredning som inte gått ut på samråd till nackaborna men som istället är avsedd för dialog med byggintressenterna.

Nacka har tyvärr inte planeringsprocesser som systematiskt återför kunskaper för att förbättra både detalj- och översiktsplanering kontinuerligt.

Hur förändras Nacka?

Underlag behöver preciseras för att underlätta vägningen mellan ny tät stadsbygd och värden i det befintliga Nacka. Några exempel är

• Stora omfattande sprängningar och bortforsling av bergmassor planeras. Principer för hur denna förändring ska kunna minskas behöver formuleras. Uppföljning bör ske genom att areal hällmark som sprängs sönder och volym berg som hanteras bör anges.
• Stora arealer naturmark, främst skog tas i anspråk. Principer för hur denna naturmarksförlust ska minimeras behöver formuleras. Antal hektar som försvinner i små och stora exploateringar bör anges för att möjliggöra uppföljning.
• Ekosystemtjänster både i obebyggda och bebyggda områden bör följas upp. Både förlust och förbättrade ekosystemtjänster bör beaktas. Sätt att exploatera och förvalta både grönområden och stadsbygd som tillvaratar värdet av ekosystemtjänsterna bör identifieras och integreras i planeringen på ett bättre sätt.
• Rivning av befintlig bebyggelse som översiktsplanen anger bör kvantifieras. Även rivning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bör framgå. Principer för hur dessa rivningar ska kunna minimeras behöver formuleras. I varje detaljplanearbete bör ett alternativ med mindre rivning tas fram före beslut att sudda ut Nackas tidigare bebyggelsehistoria.

Pågående planering visar kommunens prioritering. Vid Nobelberget rivs exempelvis ett fullt användbart kontorshus, i Västra Plania rivs KKV-huset som ritats av Backström och Reinius, ett mycket värdefullt hus för nackaidentiteten.

Trafikstörningarna omfördelas och sprids

De nya trafikplatserna väster och öster om Nacka centrum blir fullständiga och anslutningen mot Stockholm vid centrum slopas. Trafikmiljön kommer kanske något förbättras vid centrum men framför allt försämras den vid Vikdalen, Ryssbergen, Nacka gymnasium och idrottsområdet samt vid Jarlaberg, Nyckelviken, Skvaltan och Västra Skogalund. De vägar som leder mot centrum, Griffelvägen, Skvaltans väg, Skönviksvägen samt Norra gatan, kommer att få mycket stora trafikmängder som kommer att påverka intilliggande planerade bostäder och Nacka gymnasium som kommer att omgärdas av omfattande biltrafik. Dessa konsekvenser framgår inte av översiktplaneförslaget.

Mål för cykeltrafik

Enligt förslaget ska man ha "Fokus på utbyggnad och prioritering av de regionala cykelstråken." Bra att man fokuserar, men hur mäta? Enligt RUFS 2050 ska regionala cykelstråken uppfylla standard i Sth Läns Cykelplan 2030. Vi anser att målet i Nackas översiktsplan bör skärpas till: "Fokus på utbyggnad och prioritering av de regionala cykelstråken till att uppfylla kraven i Stockholms Läns Cykelplan 2030".

Hur påverkas klimatet?

Östlig förbindelse bör utgå ur översiktsplanen, den skulle öka biltrafikmängden totalt i kommunen och i länet. Gällande mål för kraftig minskning av transportsektorns utsläpp av klimatgaser till 2030 måste beaktas bättre. Nacka miljövårdsråd har i stället föreslagit en kraftig kollektivtrafiksatsning i regionplanesamrådet, RUFS 2050.

• Byggandet ger stora utsläpp och att bygga i trä bör Nacka pröva, där ligger man efter andra kommuner i landet.
• Vid markanvisningar bör fler poäng ges till förslag som räddar befintliga träd och innebär mindre sprängningar samt ombyggnad/återanvändning istället för rivning.
• Solpaneler på taken för el eller varmvatten bör vara regel.
• Av parkeringsplatser bör en betydande del förses med laddstolpar.

Stor omgivningspåverkan i byggandet vid t ex sprängningar och transporter av massor

I Nacka pågår och planeras stora bostads- och infrastrukturprojekt som får stora sidokonsekvenser de närmaste decennierna. I Stockholmsområdet används var fjärde lastbil på vägarna till att köra massor. Stora mängder massor transporteras långa sträckor, stora mängder massor tas ur täkter och att stora mängder massor körs till deponier. Detta medför stora kostnader, utsläpp av växthusgaser, trängsel, ökade trafikrisker, buller och andra störningar. Transporter och växthusutsläpp kan minska med uppemot 30 % genom användning av gemensamma samordningsytor för massor som förädlas och omfördelas mellan projekten. Kommunen bör uppmärksamma byggandets påverkan och formulera planeringsriktlinjer som minskar denna påverkan.

Den täthet och närhet i stadsbyggandet som eftersträvas innebär ofta, vilket är tydligt i Nacka, att kulturmiljöer och fullt användbara byggnader rivs. Rivningsmassor fraktas ut och ny betong fraktas in. Betong kräver mycket energi vid produktionen och innebär stora utsläpp så det är inte bara fråga om att ha smarta transporter. Sprängning i sig ger också stora utsläpp som bör redovisas.

Det mest klimatsmarta är att bygga mer i trä, minska sprängningar och transporter samt behålla för ekosystemtjänster värdefull naturmark. Det gröna i stadsbygden minskar kraftigt och de gröna kilarna fragmenteras Värdekärnor i gröna kilar påverkas av expanderande bergtäkter och deponier i exempelvis Velamsund och Erstavik.

Blir det som föreslås bra livsmiljöer?

Tät stadsbebyggelse har fördelar men är utbyggnadstakten för snabb blir kvaliteten lidande. Nacka Miljövårdsråd har återkommande försökt väcka kommunens uppmärksamhet på livsmiljöfrågor, speciellt påverkan av emissioner som enligt medicinsk vetenskap ger stora risker för människors hälsa, som exempelvis

• Undvika bostäder i anslutning till hårt trafikerade trafikleder.
• Undvika trånga gårdar som ger dåliga ljusförhållanden i utemiljöer och lägenheter.
• Se till att nackaidentiteten (nackanatur och nackabyggnader) bevaras och lyfts fram.
• Ge plats för barns lek inom bostadskvarter och förskoletomter. De daghem som planeras är ofta extremt stora och har små ytor för barnens utevistelse. Fler platser för mindre daghem bör säkras i planeringen. Principer för denna typ av basala välfärdsfastigheter bör ingå i en översiktsplan.
• Skolors lokalisering i lugn miljö utan trafik eller andra bullerstörningar.
• Kontaktpunkterna mellan befintliga och nya bebyggelseområden bör uppmärksammas mer speciellt när det gäller gångstråk och mötesplatser.

Om bostäder ändock byggs längs hårt trafikerade leder bör hastigheterna kraftigt begränsas för att få ned bullernivåerna.

Den snabba utbyggnadstakt som planeras skapar problem

Planeringen hinner inte med och ändras i sista stund. Det tydligaste exemplet är trafikplatserna kring centrala Nacka där inriktningen 2015 var ramper direkt vid överdäckningen men 2016 var det fullständiga trafikplatser vid Nacka Gymnasium och Skvaltan som planerades. I vissa fall byggs hus och vägar som efter några år ska rivas och/eller flyttas. Exempelvis Griffelvägens anslutning till Kvarnholmsförbindelsen och sporthallen i Sickla. Framförallt blir kvaliteten i stadsbyggandet lidande.

En alltför snabb utbyggnadstakt innebär höga byggkostnader och svårighet att rekrytera kompetent expertis inom plan- och byggsektorn.

Bostadsefterfrågan både på kort och lång sikt behöver analyseras

Efterfrågan på bostäder är till stor del lokal och delregional och en analys behövs i översiktsplanen. En snabb utbyggnad mättar också bostadsefterfrågan vad gäller nyproduktion i just Nacka. Nya lägenheter är dyra och får höga hyror som främst höginkomsttagare har råd med. En analys av segregationens konsekvenser behövs.

Kommunen kan komma att uppfattas som en enda stor byggarbetsplats som man om möjligt vill undvika. Detta kan påverka både efterfrågan på bostäder och lokaler.

Kommunen agerar kortsiktigt genom att sälja stora delar av sitt fastighetsinnehav för att betala den infrastrukturutbyggnad som planeras. Mark som planerats för bostäder på kommunens mark säljs efter markanvisning på marknadsmässiga grunder. Kommande generationer nackabor kommer inte att ha tillgång till kommunal mark och blir helt utlämnade till marknaden. Även om exploatörerna är med och får betala för tunnelbanan så kommer inte Nacka att kunna tillgodogöra sig kommande markvärdesstegringar fullt ut.

Olika bostadsalternativ för äldre bör planeras med syfte att få igång flyttkedjorna och förbättra utbudet för många andra.

Kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar. Ett kommunalt bostadsföretag vore ett bra komplement som skulle kunna skapa ett mångsidigare utbud av bostäder.

Nacka riskerar att bli en bostadsort med liten andel arbetsplatser

Lokaler för verksamheter (idag arbetsplatser) rivs eller byggs i vissa fall om till bostäder. Arbetsplatser minskar i antal på flera platser en konsekvens som inte framgår av planförslaget. Kommunen kan inte på samma sätt som med bostäder påverka arbetsplatsetablering. Flera stora företag har flyttat från kommunen och problem med kollektivtrafiken (exempelvis Slusseneländet) får ingen lösning före 2026 då tunnelbana förhoppningsvis blir klar. Nackas invånare tvingas till långa tidskrävande resor till arbetet. Inpendling blir också problematisk. Detta påverkar näringslivets vilja att etablera sig Nacka. Kommunen bör samverka med övriga kommuner i regionens östra och södra delar för att hitta strategier för arbetsplatsetablering.

Bebyggelsetätheten som planeras är hög och hushöjderna ökas

De hushöjder som eftersträvas har ökat i det reviderade förslaget jämfört med gällande plan. På några år har målsättningen 4-6våningar blivit 5-6 våningar med möjlighet till högre hus på många ställen. Kommunen har ett beslutsunderlag "Förhållningsätt till höga hus" som inte sändt ut på samråd. Det är mycket tal om delaktighet och öppenhet men i praktiken är det exempelvis den uppdaterade strukturplanen som redovisar "läget" som Nackas invånare bereds möjlighet att gilla. Titta på husförslagen vid Värmdövägen-Vikdalsvägen där färgglada låga hus som nackabor önskat visas.

Konsekvenserna av planförslaget behöver beskrivas bättre

Det är tveksamt om användningen av glada nunor eller i några få fall liknöjda nunor beskriver planens konsekvenser korrekt. Hotad miljö och hälsa av bl a planförslaget i form av buller och luftföroreningar och förlust av biologisk mångfald bör beskrivas mer sakligt.

Nacka Miljövårdsråd rekommenderar att en bred konsekvensbeskrivning som den som ingår i RUFS 2050 och som täcker alla hållbarhetsområden. Där visas bl a att motorvägssatsningar som Östlig förbindelse helt strider mot gällande klimatmål.

"Om regionen år 2050 ska vara utan klimatpåverkan kommer svåra val att behöva göras vad gäller framtida investeringar i transportsystemet redan i närtid, vilket samrådsförslaget kunde vara tydligare med." Nacka Miljövårdsråd delar denna slutsats i RUFS konsekvensbeskrivning.

Miljömål bedöms osakligt

Begränsad klimatpåverkan "... Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan nås..."

Lokalt mål 1 Nacka ska bidra till att minska den globala klimatpåverkan genom att sänka sina direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser. Frisk luft "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturmiljövärden inte skadas". Detta mål följs av en glad nuna trots föreslagna motorvägar som ger inducerad biltrafik med ökad luftförsämring.

Lokalt mål 2 Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Detta miljömål följs av en glad nuna trots att en stor andel bostäder ligger vid hårt trafikerade vägar med försämrad luftkvalitet, något som på sikt ger ökad risk för förtidig död.

Sannolikt har kommunen både för låg ambitionsnivå och alltför ytliga konsekvensbedömningar.

Värdefull naturmark minskar

Nackas landareal som inte är bebyggd består till stor del av skog, drygt 50 procent. Stora delar av skogen sköts enligt moderna skogsbruksprinciper, men en mindre del av skogarna har länge fått vara orörda och har utvecklat höga värden för den biologiska mångfalden. Sammanlagt 15 procent av skogsarealen i kommunen har sådana höga naturvärden.

Skogsmark i närheten av bebyggelsen är hotad av vad som kommunen kallar förtätning men som är nyexploatering på små naturmarksenklaver. Just dessa områden har störst värden för de har inte påverkats av skogsbruk. Detta försämrar sambanden mellan de skogsområden som finns kvar i översiktsplanen. Uppföljning av minskningen av naturmarken behövs. Planförslaget bör ändras så att detta bl a kompenseras genom att Ryssbergen som helhet blir naturreservat.

Nacka Kommun bör värna om de gröna kilarna. RUFS 2050 föreskriver mellankommunal samverkan kring de gröna kilarna. Det vore önskvärt att även Nackas översiktplan skulle beskriva hur Nacka planerar att samverka med angränsande kommuner kring dessa frågor.

Kartredovisningen

Geografiska benämningar som används leder tanken fel och döljer storleken på trafikmängder etc. Ett tydligt exempel är Kvarnholmens trafikplats som är tänkt som den viktigaste trafikplatsen på Värmdöleden för biltrafiken mellan Nacka och övriga regionen. Den bör heta Nacka C- väst och Skvaltans trafikplats bör benämnas Nacka C- öst.

Områdesspecifika synpunkter

Fokus ligger på planeringen av Västra Sicklaön, dvs Nacka Stad, men takten på byggandet och ambitionsnivån ökar också i övriga kommundelar.

Ryssbergen

Det planerade bostads- och industriområdet i Ryssbergen bör utgå ur översiktsplanen. Området är idag naturmark och det blivande naturreservatet i Ryssbergen blir starkt inskränkt om bostäderna och industrifastigheterna kommer till stånd. Dessutom är den planerade trafikkarusellen vid Kvarnholmsvägen mycket problematisk för såväl bilister, fotgängare och cyklister. Den nya gatan samt väganslutning som bostadsområdet skulle medföra försvårar trafiksituationen ytterligare.

Kommunen prioriterar bilarna. I Ryssbergen vill man lokalisera Bilia med bensinstation.

Jarlaberg

Det är fördelaktigt om tidigare exploaterad mark kan utnyttjas så att mer naturmark kan sparas. Användningen av Bergs gård (Bergs oljehamn) ändras från utredningsområde till tät stadsbebyggelse i översiktsplaneförslaget. Nacka Miljövårdsråd har i tidigare i svar på RUFS 2050 gjort samma bedömning som Nacka kommun dvs att lämplig markanvändning är bostäder i detta område när tunnelbanan byggs ut till Nacka centrum. Denna bedömning kvarstår.

Kartan över transportsystem bör utvidgas med en båttrafik till Bergs Gård. Under Bergs Gård (Bt8) bör det stå något om en ny båtbrygga.

Saltsjö-Boo

Vi är oroade för att föreslagen bergtäkt och hantering av bergmassor i anslutning till avfallsanläggningen i Kovik kan komma att allvarligt påverka Velamsunds naturreservat.

I anslutning till Skarpnäs beslutade naturreservat finns flera naturområden som i gällande översiktsplan anges som natur, dessa områden bör fortsatt planläggas som natur.

Det är viktigt att en sammanhängande strandpromenad kommer till stånd hela vägen från Tollare över Lännersta, Gammeludden, Boo, Gustavsvik mot Eriksberg.

Älta

Till målen för vattenområdet Ältasjön bör man addera att det lokala åtgärdsprogrammet för Ältasjön ska genomföras. Ingen ytterligare näringsbelastning kan tillåtas vid nybyggnation.

Under Bm6 Stensö Älta centrum bör man förtydliga att planeringen gäller idrottshall (med läktare, cafeteria, konferansrum, omklädningsrum samt fullstor plan för bl a handboll och innebandy). Det är onödigt att låsa sig vid att idrottshallen ska ligga vid Stavsborgsskolan i översiktsplanen, om inte förutsättningarna för detta är färdigutredda.

Arbetsplatsområdet söder om Tyresövägen (A9) består idag av naturmark. Det finns ett svagt grönt samband, vilket bör beskrivas under "befintliga värden och intressen". Översiktplanen beskriver att området kan användas till bostäder. Ett arbetsplatsområde kan ej användas till bostäder. Området bör istället markeras som Utredningsområde på plankartan.

Om bebyggelse ska ske på A9 bör detta göras av Tyresö Kommun. Ägandeförhållande och kommungräns bör i så fall skiftas, vilket bör stå i översiktplanen (jämför text under Bg14).

Erstavik

Arbetsplatsområdet norr om Tyresövägen (A10) anser vi vara olämpligt för verksamhetsområde då vi anser att det strider mot riksintresset för friluftsliv. Även här bör eventuell bebyggelse göras av Tyresö Kommun. Ägandeförhållande och kommungräns bör i så fall skiftas, vilket bör stå i översiktplanen.

Saltsjöbaden

Planprogrammet för Saltsjöbadens centrum har med rätta mött stor kritik. Kommunens förslag har innehållit tät bebyggelse som inte tar hänsyn till saltsjöbadskaraktären. Större tillskott av bebyggelse än i gällande översiktsplan ingick i detta förslag.

Saltsjöbadsborna uppskattar att ha ett inomhuscentrum och att det finns en bensinstation. Planprocessen inleddes med dialog i Igelbodaskolan med grupparbete där grupperna inte ville ha bebyggelse i Gröna dalen vilket trots detta återkommande dyker upp i kommunens planering.

Nya förslag finns (som alltid med hänvisning till att det är arbetsmaterial) som kommunen ännu inte vågat visa upp.

I naturområde Gröna dalen finns utredningsområde för bl a en ny trafikplats samt bensinstation. Detta på den känsliga plats där Gröna Dalen möter Erstavik. Vi vill utveckla och förstärka grönsambandet mellan Grönas Dalen och Erstavik genom att Gröna Dalen mynnar ut i Erstavik genom att den befintliga gångstråket som går genom gångtunneln under Saltsjöbadsleden rustas upp. Förslaget till trafikplats och bensinstation är inte förenligt med denna vision. Dessutom är bensinstationen överflödig då det redan finns bensinstation vid Fisksätraavfarten ca en km från platsen. Vi vill att utredningsområdet utgår och att området förblir natumark.

Fisksätra

Denna kommundel är Sveriges mest tätbefolkade tätort och den planeras att förtätas med ytterligare bebyggelse enligt detaljplaneprogram och idéer därutöver. Att dessutom exploatera i Gröna dalen vore ett övergrepp. Gröna dalen utvecklad som park enligt förslag från Måns Tham och Johan Berg är det bästa sättet att integrera Fisksätra och Saltsjöbaden. Gröna dalen är främst en del av Fisksätra och har och ska fortsättningsvis behandlas på detta sätt. Gröna dalen ska inte behandlas som en markbank som för allsköns exploateringsidéer. Utredningsområdet och verksamhetsområdet mellan Fisksätra och Saltsjöbaden bör tas bort ur planen. Gröna dalen med sin gång- och cykelport mot Lundsjön och Erstavik är viktig och ska absolut inte ses som en potentiell trafikplats för vägtrafiken.

Simhallsfrågan har skötts kostigt från kommunen där kommunen vägrat lämna ut ett utredningsmaterial om befolkningsunderlag för olika lokaliseringar. Knappast den öppna planering kommunen säger sig hävda. Nu vill kommunen ha en bantad multisporthall i Fisksätra istället men det är en simhall som behövs och som har efterfrågats.

Miljö- och hälsokonsekvensbeskrivningen är föråldrad och missvisande

Texten är till stora delar densamma som 2012 trots att nya fakta och beslut om exempelvis klimathotet tillkommit samt att exploateringsnivån och utbyggnadstakten utökats betydligt. Bakgrund och syfte med konsekvensbeskrivningen speglar inte utmaningarna som kommunen står inför. Nya underlag om ekosystemtjänster får inte genomslag i markanvändningsbedömningarna. Miljö- och hälsokonsekvensbeskrivningen innehåller ingen referens till det underlagsmaterial som finns inom kommunen om ekosystemtjänster.

Ingen uppföljning av konsekvenser redovisas trots att formerna beskrevs redan 2012. Texten är nu densamma 2017. Vad har hänt med naturområdena sedan 2012 och vad förväntas hända utifrån redan juridiskt bindande beslut om markanvändningen som avses genomföras de närmaste åren och vad innebär sedan översiktsplanens ambitioner fram till 2030?

En stor förlust av naturmark av olika slag bör öppet redovisas på samma sätt som de uppföljningsbara målet för bostadsbyggandet. Förtätning i befintliga områden tar också naturmark i anspråk. Det är endast bebyggelse på redan hårdgjord mark som i Bergs gård och delar av Kvarnholmen som inte reducerar naturmarkens omfattning. Att naturmark går förlorad är förväntat men kvaliteten och arean behöver redovisas.

På sidan 42 finns en karta över olika typer av grönområden som ska visa hur bra kommunen är för barn och ungdomar. Flera av dessa är redan exploaterade eller naggade i kanten till förfång för bl a barn och ungdomar som i dialog framfört viktent av dessa. Det är angeläget att bevara små grönområden som idag används av förskolor och skolor skriver kommunen i dokumenten version 2012 och 2017. Kommunen tar i anspråk mark för förskolor som rivs för tätare bebyggelse i Järla, Älta, Saltsjöbaden, Jarlaberg etc. för att sedan ta naturmark i anspråk för nya förskolor.

Vackra formuleringar finns men uppföljning av vad som händer i praktiken saknas. Det är fullt möjligt att uppdatera kartan på sid 42 med de olika typer av grönområden som tas i anspråk av kommunens bebyggelse- och infrastrukturplaner. Förlusten av grönmark är mer eller mindre motiverad av andra viktiga anspråk men konsekvenser bör naturligtvis redovisas.

Det är bra att skydd för värdefull naturmark sker i form av naturreservat men det är då fråga om större sammanhängande områden som ofta begränsats kraftigt av exploateringar av delar av naturmarken.

För Nacka Miljövårdsråd